Hoppa till innehållet

Dagens datumTorsdag 8 oktober 2026

8 oktober

1958för 68 år sedan · 1900-talet

Den svenska pacemakern gav Arne Larsson 43 år till

Den första dosan slutade fungera efter några timmar. Arne Larsson levde i 43 år till och fick 26 pacemakers.

Vetenskap och upptäckter · 2 minuters läsning · 8 oktober kl. 08:00

Replika från 1988 av 1958 års implanterbara pacemaker, enligt Commons Deutsches Museum, inv.nr 1989-417. Foto wdwd, 2018, CC BY-SA 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/. Skalning, gradienter och textöverlägg av Vårdkasen; bearbetade kort CC BY-SA 4.0. Inte originalapparaten från operationen.
I texten

Den 8 oktober 1958 opererade Åke Senning in världens första helt implanterbara pacemaker i Arne Larsson på Karolinska sjukhuset. Rune Elmqvist hade byggt apparaten. Den stannade efter några timmar. Larsson levde ändå i 43 år till och överlevde både kirurgen och konstruktören.

Hjärtat som tappade takten

Arne Larsson var 43 år och svårt sjuk. Hjärtats elektriska signaler stannade upp i perioder, ett så kallat AV-block, och han föll ihop i svimningsanfall gång på gång. Han hade legat i månader på sjukhus, och läkarna fick återuppliva honom om och om igen.

Hustrun Else-Marie fick höra att kirurgen Åke Senning och konstruktören Rune Elmqvist arbetade på en pacemaker som skulle ligga helt inne i kroppen. Hon sökte upp dem och gav sig inte. De hade ingen färdig apparat att erbjuda. Larssons tillstånd gjorde väntan farlig, och de beslöt att operera.

Elmqvist byggde dosan

Läkare hade stimulerat hjärtat med el före 1958. Amerikanen Paul Zoll gav ström genom bröstkorgen 1952, med skrymmande utrustning som gjorde ont. År 1957 byggde Earl Bakken en batteridriven pacemaker som patienten bar utanpå kroppen.

Elmqvist ville få in hela systemet i kroppen. Han var utbildad läkare och konstruerade medicinsk apparatur på Elema-Schönander. Han måste göra apparaten liten och skydda elektroniken mot kroppens vätskor. Komponenterna göt han in i epoxiharts, med en tom skokrämsburk som form.

Operationen den 8 oktober 1958

Senning öppnade bröstkorgen, fäste två elektroder vid hjärtat och lade pulsgeneratorn i bukväggen. För första gången låg både strömkällan och ledningarna inne i en människas kropp. Patienten skulle kunna lämna sjukhuset med sin behandling.

Den första dosan slutade fungera efter några timmar. Senning opererade in en ny nästa morgon, men inte heller den höll i längden.

Ett liv med 26 pacemakers

Arne Larsson fick sammanlagt 26 pacemakers. Han gick tillbaka till arbetet och började simma, cykla, dansa och resa igen. Tillverkarna fick också höra av honom när apparaterna behövde bli bättre.

Han dog 2001, 86 år gammal, i hudcancer. Elmqvist hade dött 1996 och Senning år 2000.

Ett svenskt genombrott

Senning och Elmqvist uppfann inte elektrisk hjärtstimulering. De tog steget till en apparat som en människa kunde bära inuti sig och leva ett vanligt liv med. Ett svenskt sjukhus och ett svenskt företag gjorde det tillsammans, med en kirurg och en läkare som byggde elektronik.

Andra läkare, tekniker och tillverkare förbättrade sedan batterierna, elektroniken och elektroderna. Arne Larsson bar resultatet av deras arbete i bröstet under resten av sitt liv.

En ny dag klockan 08:00. Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post.

Vetenskap och upptäckter

16 poster i arkivet

Fler från 1900-talet

Arkivet

203 poster sedan 1 maj 2026

Oktober 2026

Dag med postFörhandsvisasDu läser nu

1958

Den svenska pacemakern gav Arne Larsson 43 år till

Publicerad 8 oktober ·

Den 8 oktober 1958 opererade Åke Senning in världens första helt implanterbara pacemaker i Arne Larsson på Karolinska sjukhuset. Rune Elmqvist hade byggt apparaten. Den stannade efter några timmar.

Läs posten

Efter ämne