Dagens datumTorsdag 22 oktober 2026 · Post 1 av 1Arkivet →

22 oktober

1652för 374 år sedan · 1600-talet

Johannes Bureus gjorde Sveriges gamla minnen läsbara

Han reste runt i riket och ritade av runstenarna en efter en. Hans gamle elev Gustav II Adolf gav honom kungens stöd.

Johannes Bureus, porträtt daterat 1627, signerat J. L. Nationalmuseum/Gripsholms porträttsamling enligt Wikimedia Commons. Exakt digitalfil Johannes Bureus (1627).jpg, public domain, PD-Art och Public Domain Mark 1.0. Beskärning, storleksändring, toningar och typografi av Vårdkasen.

Johannes Bureus dog på Vårdsätra utanför Uppsala den 22 oktober 1652. Han hade ägnat ett halvt sekel åt att söka upp runstenar, tyda gamla skrifter och anteckna sådant andra lät passera. Han räknas som Sveriges förste riksantikvarie.

Prästsonen från Åkerby

Johan Bure, som han också hette, föddes 1568 i prästgården Berga i Åkerby socken i Uppland. I huset fanns ett rikt bibliotek, och runt omkring stod runstenarna. Föräldrarna dog tidigt, men med hjälp från andra gick han i skola i Uppsala och Stockholm. Som ung lärde han sig hebreiska på egen hand.

År 1590 började han som kansliskrivare. Han skrev vackert och granskade tryck, och bland hans elever fanns den blivande Gustav II Adolf.

Runorna

År 1599 graverade Bureus själv tabellen Runakänslones lärospån med avbildningar av runstenar, runrader och tolkningar. Samma år fick han ett pass för att ”draga kring om hela riket att avskriva runestenar”. Han reste till stenarna och förde över tecknen till papper så att andra kunde läsa dem.

År 1611 kom Runa ABCboken, en lärobok i runskrift. Han ville också samla rikets alla runinskrifter i ett verk, och det arbetet höll han på med resten av livet.

Kungens antikvarie

Hans gamle elev blev kung och stödde arbetet. År 1628 fick prästerna i ärkestiftet uppmaningen att hjälpa Bureus. Två år senare fick Martinus Aschaneus och Johan Axehiälm fullmakt att söka efter antikviteter i riket, under Bureus ledning.

Riksantikvarieämbetet räknar den 20 maj 1630 som sin födelsedag och Bureus som den förste riksantikvarien.

Handskrifterna

År 1634 gav Bureus ut den medeltida skriften Konungastyrelsen, ”En nyttigh bok om konnunga styrilse och höfdinga”, med förklaringar till gamla ord och uttryck. Den fullständiga handskrift han använde har sedan försvunnit, och forskarna läser texten i hans utgåva.

I samlingsboken Sumlen skrev han ner sägner, ord och iakttagelser från resorna och ritade av fornminnen. Där finns bland annat Sköns försvarskyrka i Medelpad, som senare revs.

Adalruna

Bureus sökte också en dold visdom i runorna. Han läste kabbala, drogs till rosenkreuzarnas läror och skrev Adalruna. Senare forskare har lämnat mystiken därhän och byggt vidare på hans avbildningar och anteckningar.

Teckningarna finns kvar

Mot slutet av livet ansåg regeringen att han hade publicerat för lite i förhållande till det stöd han fått, och 1648 fick han lämna ifrån sig antikviteterna. Mycket låg fortfarande i handskrift.

Flera runstenar som senare har försvunnit känner vi i dag bara genom hans teckningar och anteckningar.

2 minuters läsning · publicerad 22 oktober kl. 08.00Bläddra i arkivet →
Ämne

Vetenskap och upptäckter

Det här är hittills den enda posten i ämnet.

Varje morgon

En ny dag klockan 08.00

Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post. Dela gärna den här med någon som borde läsa den.

Arkivet

1 poster sedan 22 oktober 2026

oktober 2026

mån
tis
ons
tors
fre
lör
sön
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Dag med postDu läser nu
22 oktober

1652

Johannes Bureus gjorde Sveriges gamla minnen läsbara

Johannes Bureus dog på Vårdsätra utanför Uppsala den 22 oktober 1652. Han hade ägnat ett halvt sekel åt att söka upp runstenar, tyda gamla skrifter och anteckna sådant andra lät passera. Han räknas som Sveriges förste riksantikvarie.

Läs posten →

Efter ämne