Albin Hagström föds i Orsa
Orsa i Dalarna, våren 1905.
Albin Hagström föds den 25 maj. Han växer upp i ett Sverige där landsbygden ännu ligger nära hantverket, handeln och folkrörelsernas mötesplatser. Som pojke lär han sig spela dragspel. Instrumentet hör hemma på danser, fester och sammankomster, men för Hagström blir det också en vara, en konstruktion och till slut grunden för ett svenskt industriföretag med namn långt utanför Dalarna.
Två dragspel
År 1921 köper Albin Hagström två tyska dragspel. Han säljer det ena och hyr ut det andra till spelmän i trakten. Affären är liten, men den visar metoden: hitta efterfrågan, låt instrumentet arbeta och bygg vidare. Två år senare importerar han 25 dragspel från Tyskland och säljer dem genom annonser.
Den 19 januari 1925 registreras Firma Albin Hagström. Företaget får sin hemvist i Älvdalen. Hagström börjar samarbeta med italienska dragspelstillverkare och tar fram modeller för den svenska marknaden. Han reser till Italien, studerar hantverket och lär sig både produktion och försäljning. Det är inte romantik kring musik som bygger bolaget, utan blick för material, distribution och kundens smak.
Älvdalen som verkstad
År 1932 öppnar Hagström sin första dragspelsfabrik i Älvdalen. De första 45 svenska Hagströmspelen tillverkas där. Den lilla orten blir en industriell nod för ett instrument som då hör till vardagens musikliv. Dragspel finns i hem, föreningar, dansbanor och folkparker. Där andra hör nöje ser Hagström en marknad.
Företaget växer genom en kombination av fabrik, detaljhandel och utbildning. Hagström Musik får butiker och filialer i Sverige och Norden. I anslutning till affärerna startas musikskolor, där tusentals lär sig spela. Det är ett drag i tiden: instrumentet säljs inte bara som föremål. Det säljs tillsammans med vana, repertoar och social användning.
Från dragspel till gitarrer
Under perioden 1925–1983 byggde AB Albin Hagström enligt sammanställningar över 700 000 dragspel och 125 000 elgitarrer. Företaget tillverkade också förstärkare, högtalare, mixerbord och annan musikutrustning. Den ursprungliga dragspelsepoken gav senare form åt Hagströms gitarrer: celluloid, pärlemorimitationer, starka färger och en känsla för yta som kom från dragspelets värld.
När dragspelsmarknaden började vika under 1950-talet sökte företaget nya produkter. Elgitarrerna gjorde Hagström till ett namn i en annan musikvärld. Märket skulle användas av artister långt från Älvdalen, men rötterna fanns kvar i samma affärskultur: svensk småindustri, exportvilja och teknisk anpassning till tidens musik.
Ett annat Sverige
Albin Hagström dog i Stockholm 1952, bara 46 år gammal. Företaget levde vidare under hans namn. Det säger något om den typ av Sverige som gjorde Hagström möjlig. En ung man från Dalarna kunde börja med två importerade dragspel, bygga distributionsnät, starta fabrik, öppna butiker, utbilda kunder och göra ett lokalt namn till exportvara.
Samtidens Sverige hade stat, föreningar och kollektiv erfarenhet. Ändå kunde företagsamhet växa ur personligt omdöme, sparsamhet, tekniskt intresse och förmågan att läsa en marknad. Hagström byggde en kulturinstitution genom försäljning, verkstadsgolv och musiklektioner.
Den 25 maj bör Albin Hagström därför inte minnas som en kuriositet i svensk musikhistoria. Han visar hur kultur också kan skapas av verkstäder, annonser, återförsäljare och exportkontakter. I Älvdalen blev dragspelet industri. Därifrån gick ljudet vidare ut i världen.