Feminismen får sitt svenska namn

Stéenhoff var författare, dramatiker och samhällsdebattör. Hon skrev under pseudonymen Harold Gote, provocerade borgerliga läsare med sina dramer och stod i början av 1900-talet på den radikala kanten av svensk kvinnorörelse. Kvinnlig rösträtt låg ännu långt fram. Ändå rörde hennes program något bredare än rösträtten.

Hon ville byta språk för hela frågan.

Frida Stéenhoff och Feminismens moral

I Feminismens moral förklarade Stéenhoff varför hon föredrog det nya ordet feminism framför äldre ord som kvinnofrigörelse och kvinnoemancipation. Ordet markerade, menade hon, rörelsens senare och modernare stadium.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon skriver att hon introducerade begreppet feminism i det tidiga 1900-talets kulturdebatt. Stockholmskällan beskriver henne som den första i Sverige som använde begreppet i betydelsen lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män.

Svenskt biografiskt lexikon betonar samma punkt: i föredraget sommaren 1903 förde Stéenhoff in feminism i svensk debatt och beskrev kvinnans frigörelse som ett nytt skede. Kampen skulle enligt henne inte längre stå mellan kvinnor och män, utan mellan olika själar, moraler och samhällsidéer.

Feminism i Sverige som begreppsmakt

Här ligger datumets större betydelse. Ett nytt politiskt ord ändrar språket och kraven samtidigt. Ordet förändrar vad människor kan begära, vad motståndarna måste besvara och vilka gränser som börjar framstå som gamla.

Stéenhoffs feminism handlade om ekonomiskt oberoende för kvinnan. Hon såg äktenskapets försörjningsordning som en beroendeställning och ville göra kvinnan till en självständig ekonomisk enhet. Kvinnan skulle kunna arbeta, föda barn och leva utan att stå i ett allmoseförhållande till mannen.

Tanken var juridisk och ekonomisk, men också ett angrepp på äldre moral. Stéenhoff kritiserade äktenskapets form, krävde en gemensam sexualmoral och talade om kärlek, moderskap och barnens rättigheter på ett sätt som både konservativa och försiktigare kvinnorättsaktivister uppfattade som radikalt.

Familjen, staten och den moderna moralen

Stéenhoff passar därför illa som vanlig rösträttsagitator. Hon ville flytta tyngdpunkten från familjens äldre ordning till individens självständighet och, i flera frågor, till statliga skyddsnät kring kvinnor och barn. Moderniteten kom med fabrik, järnväg och parlament. Den kom också med nya ord för hemmet.

I efterhand kan ordet feminism låta invant. Den 30 juni 1903 var det ett stridsord. Ordet sammanfattade en ny syn på kön, ansvar och moral. Föredraget i Sundsvall visar hur ett begrepp kan öppna en politisk front som sedan fortsätter genom generationer.

Vår samtid lever fortfarande med den fronten. Familjens ställning, könens relation, statens roll och gränsen mellan frihet och ansvar diskuteras med ord som Stéenhoff bidrog till att ge svensk form.

Den 30 juni minns vi dagen då feminismen fick sitt svenska namn: ett ord som gjorde en ny moral möjlig och en äldre ordning tvungen att försvara sig.