Den 18 oktober 1901 dog August Malmström i Stockholm. Han ville måla Nordens stora hjältesagor, men svenskarna lärde känna honom genom grälande barn, älvor i morgondimman och bilderna i Fänrik Ståls sägner och Frithiofs saga. Många som aldrig satte sin fot på en konstutställning hade hans bilder på väggen.
Torparsonen från Nubbekullen
Malmström föddes 1829 på Nubbekullen i Västra Ny socken i Östergötland. Fadern Anders Gustaf var torpare och snickare och lärde sonen att snida i trä. August hjälpte till på torpet och målade gratulationstavlor åt folk i bygden.
För att betala sonens studier sålde fadern sin enda oxe. År 1849 började August vid Konstakademien i Stockholm. Sedan studerade han i Düsseldorf och Paris, där Thomas Couture blev hans lärare.
Bråvallaslaget
Med Bråvallaslaget ville Malmström ge den nordiska sagovärlden historiemåleriets stora format. Han skickade en ofullbordad version till akademiens utställning 1861 och fick fortsatt resestipendium. Själv var han så missnöjd att han skar i duken med kniv och rullade ihop den.
Han började om i en ny stor ateljé. Den andra versionen arbetade han med resten av livet, och den blev aldrig färdig.
Fornminnena ville han också se med egna ögon. Han ritade av hällristningar åt kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren och satt i Svenska fornminnesföreningens första styrelse 1869.
Grindslanten
Vid sidan av sagorna målade han barn. I Rotebro tillkom Sista paret ut 1865, och sedan kom Skvallerbyttan och Väva vadmal. Grindslanten spreds i reproduktioner till svenska hem långt utanför konstsalongernas publik.
Barnen grälar om slanten som de har fått för att öppna grinden åt ett förbipasserande ekipage. Någon har vunnit, någon har förlorat, och någon njuter av det. Malmström målade landsbygdens barn som människor med egna intressen.
Älvalek
I Älvalek från 1866 dansar ljusa gestalter genom landskapet, så tunna att de lika gärna kan vara dimma. Du kan se älvor i naturen eller naturen som älvor. Även den bilden spreds i flera versioner och i tidskrifternas reproduktioner.
Frithiof och Fänrik Stål
Malmström illustrerade Tegnérs Frithiofs saga och gjorde nya oljemålningar för den illustrerade utgåvan 1888. För Runebergs Fänrik Ståls sägner reste han i Finland.
Han letade efter porträtt, jämförde uniformer och vapen och använde bevarade persedlar från kriget 1808–1809. Anhöriga, bibliotekarier och officerare hjälpte honom. Där säkra porträtt saknades sa han det rakt ut.
Människorna han mötte i Finland ville han återge ”troget, utan förskönande idealisering”, skrev han i slutordet i november 1883. Runebergs soldater fick behålla sina oregelbundna ansikten och sitt mod.
Bilderna levde kvar
Malmström blev professor vid Konstakademien 1867. Yngre konstnärer såg honom som föråldrad, men hans bilder levde vidare i böckerna och på väggarna i svenska hem.
Slå upp Fänrik Ståls sägner med hans teckningar och läs slutordet. Där ser du hur noga han var med varje knapp och varje ansikte.
Konst och form
Det här är hittills den enda posten i ämnet.
En ny dag klockan 08.00
Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post. Dela gärna den här med någon som borde läsa den.
