I texten
Slaget vid Narva stod den 20 november 1700 enligt den svenska kalendern, den 19 november enligt den julianska och den 30 november enligt den gregorianska. Sverige låg en dag före den julianska kalendern, eftersom skottdagen 1700 hade strukits. Den 18-årige Karl XII anföll med omkring 10 500 man den ryska armé som belägrade Narva i Estland. På eftermiddagen bröt svenskarna igenom befästningslinjen, och under natten kapitulerade ryssarna.
Belägringen av Narva hösten 1700
Danmark, Sachsen-Polen och Ryssland hade gått samman mot Sverige. I september 1700 gick tsar Peter I över gränsen till Ingermanland och slog läger utanför Narva. Väster om Narva byggde ryssarna en sju kilometer lång linje med vall och grav, som i båda ändar stödde sig mot floden.
Marschen från Wesenberg
Den 1 oktober seglade Karl XII från Karlshamn till Pernau. Armén samlades i Wesenberg, och den 13 november bröt kungen upp mot Narva, tolv mil österut.
Ryska ryttare hade bränt gårdar och byar längs vägen. Vid passet Pyhäjöggi stod general Boris Sjeremetev med sitt kavalleri, men han drog sig undan när svenskarna förde fram kanoner.
Vad hände vid Narva den 20 november 1700?
Tsaren hade lämnat lägret och överlåtit befälet åt hertigen Charles Eugène de Croÿ. Svenskarna ställde upp omkring 900 meter från linjen. Carl Gustaf Rehnskiöld delade fotfolket i två kolonner som skulle bryta in nära mitten och sedan vika av åt var sitt håll. Fältropet var ”Med Guds hjälp”.
Ryssarna hade enligt egna uppgifter omkring 35 000 man. Vid tvåtiden blåste en snöstorm upp med vinden i svenskarnas rygg och snön rakt i ansiktet på försvararna. Svenskarna gick fram till trettio stegs avstånd, sköt sin salva, kastade risknippen i graven och tog sig över vallen med värjan i hand.
Bron över Narva brast
Sjeremetevs ryttare flydde över floden, och omkring tusen drunknade. På högra flygeln trängde sig flyende soldater ut på flottbron till ön Kamperholm tills den brast. De kvarvarande byggde en vagnborg vid stranden och slogs in i mörkret. Karl XII red med sina drabanter, och en kanonkula dödade hans häst. På natten hittade hans kammartjänare en muskötkula i kungens halsduk.
Ryssarnas kapitulation
Under natten bad de ryska generalerna om förhandlingar. Högra flygeln fick fritt avtåg mot att lämna fanor och kanoner, och vänstra flygeln fick dessutom lämna sina handvapen. Från klockan fyra på morgonen den 21 november tågade de över den lagade bron, och vänstra flygelns soldater gick med mössorna i hand. De Croÿ och de andra generalerna fördes bort som fångar.
Svenskarna förlorade omkring 700 döda och 1 200 sårade. Ryssarnas förluster i döda och drunknade uppskattas till mellan 8 000 och 12 000. Bytet var 145 kanoner, 28 mörsare och över 170 fanor.
Karl XII:s rykte i Europa
I Paris ropade folk ”Vive le roi Charles!” på gatorna. Den 5 februari 1701 firade hela Sverige tacksägelsedag. I Stockholm lät riksrådet Bengt Oxenstierna resa en upplyst halvrund byggnad med tretton nischer vid Oxenstiernska palatset, och i mittnischen tronade Karl XII i antik dräkt.
Lejonet i Narva
År 1936 restes ett lejon i Narva till minne av slaget, en kopia av ett av slottslejonen på Lejonbacken vid Stockholms slott. Det förstördes under striderna 1944. I november 2000, vid 300-årsminnet av slaget, invigde vice statsminister Lena Hjelm-Wallén ett nytt bronslejon i staden, gjutet i Tallinn.
Krig och fred
37 poster i arkivet- 1632Slaget vid Lützen: Gustav II Adolf stupade i dimman6 november
- 1981U 137 på grund: Sverige försvarade sin gräns27 oktober
- 1955Saab 35 Draken gav Sverige ett eget svar i luften25 oktober
- 1648Westfaliska freden gav Sverige Pommern, Wismar och Bremen24 oktober
- 1565Rantzau slog den större svenska armén vid Axtorna20 oktober
- 1644Vid Fehmarn bröt den svenska flottan Danmarks makt till sjöss13 oktober







