Så byggde Alfred Nobel förmögenheten bakom Nobelpriset

Alfred Nobel föddes i Stockholm den 21 oktober 1833. Han gjorde nitroglycerinet användbart, patenterade dynamiten och byggde upp en internationell sprängämnesindustri. Förmögenheten han lämnade efter sig blev Nobelpriset.

Konkursen

När Alfred föddes bodde familjen i ett gårdshus på Norrlandsgatan. Fadern Immanuel var uppfinnare och byggmästare men hade gått i konkurs, och modern Andriette öppnade en liten mjölkbutik med hjälp av släktingar. Medan Immanuel sökte arbete utomlands försörjde hon familjen.

År 1842 flyttade familjen till Sankt Petersburg, där Immanuel hade byggt upp en verkstad. Alfred fick privatlärare i naturvetenskap och språk och skrev också egna dikter. Under Krimkriget levererade fadern till den ryska militären, och när kriget tog slut kom nya ekonomiska svårigheter.

Tändhatten och dynamiten

Italienaren Ascanio Sobrero hade framställt nitroglycerin, ett ämne med väldig sprängkraft som var livsfarligt att hantera. Nobel ville göra det användbart, och då måste sprängaren kunna bestämma när laddningen gick av.

Under 1863 och 1864 utvecklade han en initialtändare och arbetade vidare mot tändhatten. Han visade sprängämnet i svenska gruvor och stenbrott, där männen behövde bryta berg.

Senare upptäckte han att kiselgur sög upp nitroglycerinet och gav en formbar massa som gick att frakta och trycka in i borrhål. År 1867 patenterade han dynamiten.

Heleneborg och Vinterviken

I september 1864 exploderade tillverkningen på Heleneborg i Stockholm. Alfreds yngre bror Emil och flera andra dog. Verksamheten saknade tillstånd, och myndigheterna förbjöd tillverkning inom staden.

Nobel fortsatte på en pråm i Bockholmssundet. Samma höst bildade han och hans finansiärer Nitroglycerinaktiebolaget, och året därpå byggde bolaget en fabrik i Vinterviken utanför stadsgränsen. Järnvägsbyggarna behövde sprängämnet för att ta sig genom berget under Södermalm.

Explosioner och transportförbud hotade verksamheten i flera länder. Säkerheten var ett villkor för att alls kunna sälja produkten.

Affärsmannen

I Storbritannien ordnade Nobel demonstrationssprängningar och bjöd in pressen, men det tog år att få skotska finansiärer att satsa. Han bytte patent mot andelar i bolagen och sköt ibland till egna pengar. Delägarna blev oense, och Nobelbolagen konkurrerade med varandra.

Han placerade också pengar i obligationer och i brödernas oljeföretag i Ryssland. Vid hans död var oljeaktierna den största enskilda tillgången.

Bofors

År 1894 köpte Nobel Bofors-Gullspång. Vid Björkborn i Karlskoga byggde han ett laboratorium med verkstäder, och assistenten Ragnar Sohlman blev chef när det stod klart 1895. Där arbetade Nobel med sprängämnen och vapen, men också med konstsilke och konstgummi.

Testamentet

Den 27 november 1895 skrev Nobel under sitt sista testamente i Paris. Det mesta av förmögenheten skulle bilda en fond, och avkastningen skulle gå till priser i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Prisutdelningen lade han på svenska institutioner och en kommitté utsedd av norska stortinget. Pristagarnas nationalitet fick inte spela någon roll.

Nobel dog i San Remo den 10 december 1896. Testamentsexekutorerna Ragnar Sohlman och Rudolf Lilljequist fick reda ut juridiken, och 1901 delades de första priserna ut. Sedan dess delas de ut på hans dödsdag.