Den 19 oktober 1917 tillträdde Nils Edén som statsminister i en regering av liberaler och socialdemokrater. Gustaf V hade prövat andra lösningar, men fick ge med sig inför majoriteten i andra kammaren. Från och med då var det riksdagen och inte kungen som i praktiken avgjorde vem som fick regera.
Historikern från Piteå
Edén kom från Piteå och ett konservativt hem. Som historiker i Uppsala studerade han hur Gustav Vasa och hans efterträdare organiserade rikets styrelse. Han gav ut en volym av Axel Oxenstiernas brevväxling och blev professor.
Under studentåren gick han över till liberalismen. Harald Hjärnes krav på både försvar och reformer påverkade honom: den som försvarade landet skulle också få vara med och styra det. Edén förblev försvarsvän när andra liberaler ville skära ned.
Unionskrisen 1905 övertygade honom om att Sverige behövde en regering med fäste i riksdagen och en riksdag med fäste i folket.
Kungen prövade andra vägar
Efter andrakammarvalet hösten 1917 hade liberaler och socialdemokrater majoritet. Kungen och den avgående statsministern Carl Swartz ville ändå inte se Edén i regering med Hjalmar Brantings socialdemokrater.
Gustaf V försökte först samla de tre stora partierna i en bred koalition. Sedan fick Johan Widén försöka bilda en samlingsregering, och Edén erbjöds posten som ecklesiastikminister. Högern drog tillbaka sitt stöd, och Widén gav upp.
Den 19 oktober 1917
Först då vände sig kungen till Edén. Edén ställde villkor, och enligt riksdagens egen historik lovade Gustaf V att framöver avstå från politisk inblandning. Edén valde sina ministrar själv, med stor självständighet även mot de egna partierna. Den 19 oktober lade han fram regeringsprogrammet med en fast majoritet i andra kammaren bakom sig.
Kungen satt kvar på tronen och utnämnde regeringen, och riksdagen skrev ingen ny regeringsform. Svenskt biografiskt lexikon kallar ändå regeringens tillkomst parlamentarismens definitiva genombrott i Sverige.
Första kammaren sa nej
I första kammaren hade högern majoritet, och våren 1918 stoppade den regeringens rösträttsförslag.
Hösten 1918 föll kejsardömena i Europa, och svenska politiker fruktade revolution. Edén ville genomföra reformerna i laglig ordning. I december enades partierna om rösträtten. Kvinnorna fick rösträtt till riksdagen genom grundlagsbesluten 1919 och 1921 och röstade första gången i valet 1921.
År 1919 fick regeringen majoritet i båda kamrarna och genomförde bland annat åttatimmarslagen.
Koalitionen sprack
År 1920 sprack samarbetet om den kommunala beskattningen, och den 10 mars lämnade Edén statsministerposten. Han verkade för att kungen skulle ge socialdemokraterna uppdraget att bilda regering och avvisade högerns krav på att hålla dem utanför. Den ordning han hade krävt 1917 gällde också när hans egen regering föll.
Kungar och statsmakt
Det här är hittills den enda posten i ämnet.
En ny dag klockan 08.00
Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post. Dela gärna den här med någon som borde läsa den.
