Rantzau slog den större svenska armén vid Axtorna

Den 20 oktober 1565 slog den danske fältherren Daniel Rantzau den svenska armén vid Axtorna i Halland. Jacob Henriksson Hästesko hade fler män, men han fick aldrig förbanden att anfalla tillsammans. Rantzau behöll slagfältet och huvuddelen av det svenska artilleriet.

Kriget om Varberg

Nordiska sjuårskriget stod mellan Sverige och Danmark med deras allierade. Halland var danskt. Under hösten 1565 hade svenskarna erövrat Varbergs fästning, och Rantzau försökte ta tillbaka den men fick ge upp belägringen.

På återtåget mötte han den samlade svenska fältarmén under Jacob Henriksson, kallad Hästesko. Den 20 oktober stod arméerna mot varandra vid Axtorna i Ätrans dalgång. Enligt berättelserna om slaget regnade det, och marken var blöt.

Fältherren utan pengar

Rantzau hade problem i sin egen armé. Soldaterna hade inte fått betalt och vägrade strida, och han fick själv skaffa fram pengar för att få sitt regemente i fält.

Han hade lång erfarenhet från kejserliga fälttåg i Italien och Rhenområdet. Bland legotruppsförarna var han den som hade fastast grepp om sitt manskap.

Slaget vid Axtorna

Uppgifterna om styrkorna varierar, men källorna är eniga om att svenskarna var fler. Planen krävde att armén marscherade upp samlad. Det misslyckades redan i början, och det svenska fotfolket fick strida uppsplittrat.

Det danska rytteriet slog ut de svenska ryttarna och kunde sedan hjälpa det egna fotfolket. Rantzau behöll slagfältet och huvuddelen av det svenska artilleriet, kanoner som kronan behövde för resten av kriget.

Kriget fortsatte

Frederik II hedrade Rantzau, och talet om att avskeda honom tystnade. Men han kunde inte avgöra kriget. Brist på pengar, sjukdomar och krympande förband höll honom tillbaka. Under senare fälttåg trängde han in i svenska landskap, härjade och drog sig tillbaka.

Hösten 1569 belägrade han Varberg igen. Där träffades han av en kanonkula och dog. Kriget slutade med freden i Stettin året därpå.

Kulorna i åkern

År 2005 undersökte Riksantikvarieämbetets slagfältsteam området tillsammans med historikern Daniel Borgman och den lokala hembygdsföreningen, och Falkenbergs kommun betalade fältarbetet. Med metalldetektorer hittade de ryttarpistolkulor, kanonkulor, knappar, remsöljor och en pistolpipa och mätte in varje fynd med GPS.

Senare generationer har dränerat de flesta kärren och lagt en del av bäckarna i kulvert. Den som går över åkrarna vid Axtorna i dag ser inte de hinder som soldaterna mötte 1565. Kulorna från slaget ligger kvar i ploglagret.