Den 24 oktober 1648 slöt Sverige fred med kejsaren efter arton års krig i Tyskland. Kronan fick Vorpommern, Wismar och Bremen-Verden, röster i den tyska riksdagen och fem miljoner riksdaler till arméns avveckling. Sverige stod som en europeisk stormakt.
Arton år av krig
Gustav II Adolf gick in i det tyska kriget 1630. Vid fredsslutet styrde hans dotter Kristina. Under tiden hade svenska befäl och ämbetsmän hållit arméer i fält långt hemifrån, med kontributioner från tyska områden, franska subsidier och lån.
Johan Adler Salvius, en av dem som skötte finansieringen, ställde sitt eget namn och sin kredit till kronans förfogande.
Förhandlarna
Kristina företräddes av Johan Oxenstierna, rikskanslern Axels son, och av Salvius. De drog åt olika håll. Oxenstierna ville hålla fast vid Sveriges krav, medan Salvius stod närmare drottningens önskan om en snabb fred.
Salvius hade tillbringat många år i tysk politik och kände både furstarna och juridiken. I början av 1647 formulerade han uppgörelsen med Brandenburg som i huvudsak avgjorde hur Pommern skulle delas.
Vad Sverige fick
Kronan fick Vorpommern med Rügen, Stettin, ön Wollin och områdena kring Oders mynningar. Brandenburg fick resten av Hinterpommern.
Till det kom Wismar med Poel och Neukloster. I väster fick kronan de forna stiften Bremen och Verden, nu som världsliga hertigdömen, och Wildeshausen. Staden Bremen behöll sina friheter och privilegier.
Sverige satt nu vid mynningarna av Oder, Elbe och Weser, med hamnar, tullar och fästen längs Tysklands nordkust.
Tysk riksfurste
Områdena blev ärftliga rikslän under den svenska kronan. Den svenska regenten blev därmed tysk riksfurste, med röster i riksdagen för Bremen, Verden och Pommern. Lokala lagar och privilegier bestod. Mål från de tyska länderna skulle inte längre kunna överklagas till kejsarens domstolar, men i gengäld måste kronan inrätta en egen högsta domstol, det som blev Wismartribunalet.
Fem miljoner riksdaler
Ständerna i sju tyska rikskretsar skulle betala fem miljoner riksdaler för att den svenska armén skulle avvecklas. Pengarna kom i omgångar, och varje betalning var knuten till att soldater mönstrades av och orter utrymdes.
Fördraget reglerade till och med transporterna. Invånarna skulle ställa vagnar, hästar och båtar till förfogande, och officerarna skulle lämna tillbaka dem.
Osnabrück och Münster
Fördraget bär dateringen 14/24 oktober 1648. Sverige räknade då efter den julianska kalendern, och den 24 oktober är det gregorianska datumet. Sveriges fördrag kallas Osnabrückfördraget efter förhandlingsorten, men den högtidliga underskriften skedde i Münster.
Freden gav Sverige en plats bland Europas stormakter. Under de följande sju decennierna fick svenska soldater försvara den i krig efter krig.
Krig och fred
Det här är hittills den enda posten i ämnet.
En ny dag klockan 08.00
Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post. Dela gärna den här med någon som borde läsa den.
