Slaget vid Lützen stod den 6 november 1632 enligt den julianska kalendern, den 16 november enligt den gregorianska. Gustav II Adolf mötte Albrecht von Wallensteins kejserliga armé sydväst om Leipzig och stupade under striden. Hertig Bernhard av Sachsen-Weimar tog befälet, och vid mörkrets inbrott höll svenskarna slagfältet.
Vad hände vid Lützen?
Hösten 1632 ryckte Wallenstein in i Sachsen, och kurfursten kallade Gustav II Adolf till hjälp. Kungen nådde Naumburg den 30 oktober. Wallenstein drog sig tillbaka till Lützen med omkring 17 000 man och skickade generalen Gottfried Heinrich zu Pappenheim med 7 000 man mot Halle.
När kungen fick veta att Pappenheim hade gett sig av, vände han sina omkring 18 000 man mot Lützen. Han ville slå Wallenstein innan Pappenheim hann tillbaka. Natten mot den 6 november låg armén i fält strax bortom Rippachbäcken, några kilometer från staden.
Dimman över slagfältet
Svenskarna bröt upp före gryningen, men en tät dimma täckte slätten ända fram till middagstid. Lützen brann, och röken från staden blandade sig med dimman.
Wallenstein stod bakom landsvägen mot Leipzig, med ett stort batteri på Galgenberg norr om staden. Svenskarna gick fram i två linjer med fotfolket i mitten och rytteriet på flyglarna. Kungen red själv med högra flygeln.
Hur stupade Gustav II Adolf?
Högra flygelns kavalleri tvingades vika. Kungen satte sig då i spetsen för smålänningarnas ryttare och förde dem mot de kejserliga kyrassiärerna. En muskötkula krossade hans armbåge, och han tappade kontrollen över hästen Streiff. I dimman och krutröken kom han bort från sina egna. Han sårades flera gånger till och dog på slagfältet, 37 år gammal.
Kejserliga soldater plundrade den döde kungen. En av dem tog hans kyller av älghud som krigsbyte och lämnade det till Ottavio Piccolomini, som skickade det vidare till kejsaren i Wien.
Bernhard av Sachsen-Weimar fullföljer segern
Hertig Bernhard av Sachsen-Weimar hade fört vänstra flygeln. Nu tog han befälet över hela linjen, och omkring klockan två anföll svenskarna igen och kastade de kejserliga tillbaka. Kejserliga förstärkningar tvingade svenskarna att vika igen. Pappenheim hade skyndat tillbaka från Halle med sitt kavalleri under dagen och sårades dödligt i striden.
Ett tredje anfall på eftermiddagen gjorde svenskarna till herrar över fältet. I mörkret drog Wallenstein sig tillbaka mot Leipzig och sedan till Böhmen. Enligt Nordisk familjebok förlorade vardera sidan omkring 6 000 man i döda.
Schwedenstein och kapellet i Lützen
Nära platsen där kungen föll ligger Schwedenstein, en sten med inskriften ”G. A. 1632”. I november 1837 avtäcktes ett järnmonument över stenen, ritat av Karl Friedrich Schinkel och betalt med pengar som protestanter i Tyskland och andra länder hade samlat in.
Konsul Oskar Ekman och hans hustru Maria bekostade ett minneskapell intill, ritat av Lars Israel Wahlman. Kronprins Gustaf var med när det invigdes den 6 november 1907.
Gustav Adolfsdagen och Livrustkammaren
Den 6 november är allmän flaggdag i Sverige. I Göteborg, staden som Gustav II Adolf grundade, äter man Gustav Adolfsbakelse med kungens profil i choklad eller marsipan.
I Livrustkammaren i Stockholm står Streiff uppstoppad. Där finns också kyllret från Lützen. Österrike lämnade tillbaka det efter första världskriget som tack för Svenska Röda korsets hjälp, och den 4 juni 1920 packades det upp i museet.
Krig och fred
Det här är hittills den enda posten i ämnet.
En ny dag klockan 08.00
Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post. Dela gärna den här med någon som borde läsa den.
