Drottning Kristina gick offentligt över till den katolska kyrkan i Hofkirche i Innsbruck den 3 november 1655. Hon hade abdikerat året innan. I Sverige, som räknade efter den julianska kalendern, var det den 24 oktober.
Från Uppsala till Bryssel
Kristina var Gustav II Adolfs enda överlevande barn i äktenskapet och blev drottning som femåring när fadern stupade vid Lützen 1632. Hon tog över regeringen 1644 och kröntes i Stockholms storkyrka 1650.
I augusti 1651 skickade hon i hemlighet jesuitpatern Antonio Macedo till Rom med budet att hon ville bli katolik. Den 6 juni 1654 abdikerade hon i Uppsala till förmån för kusinen Karl X Gustav och lämnade landet nästan genast. På julafton samma år gick hon över till katolicismen vid en privat ceremoni i Bryssel.
Religionsstadgan och kronan
Religionsstadgan från 1617 sade att den som avföll till den påviska läran skulle räknas som död i fråga om arv och rättigheter och vara biltog över hela Sverige. Kristina insåg att en katolsk drottning inte kunde sitta kvar på tronen i det lutherska Sverige. Hon hävdade själv livet ut att hon hade offrat kronan för fäderneslandets bästa.
Vad hände i Innsbruck 1655?
Påven Alexander VII ville att hela Europa skulle känna henne som katolik innan han tog emot henne i Rom. Han skickade Lucas Holstenius, kustos vid Vatikanbiblioteket och själv en konvertit från Hamburg, för att ta emot hennes trosbekännelse.
Ceremonin hölls den 3 november i hovkyrkan, som sköttes av franciskaner. Där satt ärkehertig Ferdinand Karl, som styrde Tyrolen, hans hustru Anna de' Medici, ärkehertig Sigismund Frans och Spaniens sändebud Antonio Pimentel de Prado. Kristina läste den latinska trosbekännelsen från ett stort ark. Engelsmannen John Bargrave, som var på plats, skrev att hon läste med hög och manlig röst utan att tveka, men att hon i kyrkan skrattade, fnissade och rättade till lockarna.
Hon skrev om övergången till påven och till Karl X Gustav. Brevet till kungen trycktes på tyska redan 1655, liksom trosbekännelsen, som kom ut i Augsburg under titeln Professio fidei.
Opera och gemsjakt i Tyrolen
Under festdagarna lät ärkehertigen spela Antonio Cestis opera L'Argia i sin nya hovteater. Bargrave skrev att föreställningen varade sex eller sju timmar. Kristina stannade ungefär tio dagar, med dans, musik, banketter och jakt på gemser i inhägnader av duk och stolpar. En engelsk musiker vid hovet berättade för Bargrave att dagarna kostade ärkehertigen omkring 30 000 pund.
Kristina Alexandra i Rom
Den 23 december 1655 höll Kristina sitt intåg i Rom genom Porta del Popolo, som Gian Lorenzo Bernini hade byggt om till hennes ära. Under kanonsalut fördes hon till högaltaret i Peterskyrkan. Två dagar senare, på juldagen, konfirmerade påven henne där och lade till namnet Alexandra, och hon kallade sig sedan Kristina Alexandra, även skrivet Christina Alexandra.
Rom förblev hennes hem, med avbrott för resor till Frankrike, Sverige och Hamburg, fram till hennes död den 19 april 1689, och hon ligger begravd i Peterskyrkan. På hennes gravmonument där visar en marmorrelief av skulptören Théodon scenen i Innsbruck. Över Porta del Popolo står fortfarande inskriften från hennes intåg: Felici faustoque ingressui anno Dom MDCLV.
Kyrka och tro
Det här är hittills den enda posten i ämnet.
En ny dag klockan 08.00
Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post. Dela gärna den här med någon som borde läsa den.
