Islamism

Vad är islamism?

Uppslagsverket NE beskriver islamism som en uppfattning av islam som allomfattande politisk ideologi. Islamister menar att islam innehåller gudomliga riktlinjer inte bara för den enskildes tro, utan för hela samhällslivet: lagarna, staten, familjen, ekonomin och relationen mellan män och kvinnor.

Regeringen beskriver politisk islam som ett samlingsbegrepp för aktörer och rörelser som strävar efter ett samhälle som genomsyras av islam, bland annat genom sharialagstiftning. Det är inte en enda organisation eller ideologi, utan en bred strömning med olika grenar.

Skillnaden mellan islam, islamism, salafism och jihadism

Islam är religionen, med omkring två miljarder anhängare i världen.

Islamism är den politiska ideologin som vill att islam ska styra stat och samhälle.

Salafism är enligt Center mot våldsbejakande extremism en konservativ teologisk inriktning inom sunniislam, som vill organisera samhället efter förebild från islams första tid på 600-talet. Salafister är emot demokrati som styrelseskick och förespråkar sträng könssegregation.

Jihadism eller våldsbejakande islamism är den gren som vill ersätta demokratin med ett islamiskt styre och som anser att våld är ett legitimt medel. Den är en liten minoritet även bland salafister.

Distinktionerna är viktiga. Den som gör alla muslimer till islamister har fel, och den som tror att bara terrorister är islamister har också fel. Den största delen av islamismen är laglig, organiserad och tålmodig.

Vad är sharia?

Sharia betyder ungefär den rätta vägen och är enligt islam den gudomliga lagen. Sharia är ingen fast lagbok utan en lärd tradition, där rättslärda härleder regler ur Koranen, profetens sunna och de lärdas samstämmighet. Läran om hur reglerna härleds kallas fiqh.

Sharia omfattar allt från bön och fasta till familjerätt, arv och straff. De så kallade hudud-straffen gäller fem brott som nämns i Koranen: stöld, stråtröveri, berusning, otukt och falsk anklagelse om otukt. Iran, Afghanistan, Pakistan och delar av Nigeria har återinfört klassiska shariaregler i straffrätten, och Saudiarabien tillämpar en okodifierad klassisk sharia.

Stödet för sharia

Den amerikanska undersökningen The World's Muslims (Pew Research Center 2013) intervjuade över 38 000 muslimer i 39 länder. Andelen som ville ha sharia som officiell lag i sitt land var 99 procent i Afghanistan, 91 procent i Irak, 84 procent i Pakistan och 74 procent i Egypten, men 12 procent i Turkiet och 8 procent i Azerbajdzjan.

Bland dem som ville ha sharia som lag stödde 89 procent i Pakistan och 85 procent i Afghanistan stening som straff för äktenskapsbrott. Sverige ingick inte i undersökningen, men flera av länderna, som Irak och Afghanistan, hör till de vanligaste ursprungsländerna för invandrare till Sverige.

Sharia i Sverige

Det finns ingen myndighetskartläggning av så kallade shariadomstolar i Sverige. Men statliga utredningar har beskrivit fenomenet. Utredningen om parallella samhällsstrukturer (SOU 2026:53) beskriver alternativ rättsskipning som bygger på bland annat religiösa normer. Brå bedömer den som särskilt problematisk vid vårdnadstvister, skilsmässor och våld i nära relationer. Jämställdhetsmyndigheten har kartlagt hur kvinnor nekas religiös skilsmässa.

I Storbritannien finns ett stort antal shariaråd som avgör familjetvister. När regeringen 2018 fick förslag om att reglera dem svarade den att sharia saknar jurisdiktion i Storbritannien, men råden finns kvar.

Muslimska brödraskapet och islamismens historia

Den moderna islamismen började med Muslimska brödraskapet, som Hasan al-Banna grundade i Egypten 1928. Det var den första organiserade islamistiska rörelsen. Brödraskapets ideolog Sayyid Qutb (1906–1966) blev en av de viktigaste inspiratörerna för de militanta rörelserna. Brödraskapet har varit förbjudet i Egypten sedan 2013.

Den islamiska revolutionen i Iran 1979 gav den shiitiska islamismen en stat, där de rättslärdas styre skrevs in i författningen. I Saudiarabien är wahhabismen, en sträng sunnitisk lära från 1700-talet, fortfarande grunden för religiös och rättslig praxis.

Islamismen i Sverige

År 2017 gav Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut rapporten Muslimska brödraskapet i Sverige, skriven av Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrani. Rapportens slutsats var att islamister "håller på att bygga upp en parallell samhällsstruktur som konkurrerar med det övriga samhället om svenska medborgares värdegrund". Ett tjugotal religionsforskare kritiserade rapporten för bristande belägg.

Studieförbundet Ibn Rushd fick 2023 betala tillbaka statsbidrag för studiematerial om barnäktenskap, aga och homosexualitet. År 2024 nekades förbundet statsbidrag för 2025–2027, och det lade ner sin verksamhet. Hizb ut-Tahrir, som vill upprätta ett kalifat och uppmanade muslimer att inte rösta i riksdagsvalet 2014, terrorstämplades i Storbritannien 2024 men är inte förbjudet i Sverige.

I juni 2026 tillsatte regeringen en utredning om religiös radikalisering med fokus på politisk islam, som ska redovisas senast i november 2027.

Hur många islamister finns i Sverige?

Det finns ingen officiell siffra på hur många islamister som finns i Sverige, eftersom de flesta islamister inte bryter mot någon lag. Säpo räknar bara de våldsbejakande.

År 2010 bedömde Säpo att det fanns omkring 200 våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige. År 2017 sade dåvarande säkerhetspolischefen Anders Thornberg att det fanns omkring 3 000 våldsbejakande extremister, varav drygt 2 000 i den islamistiska miljön. Det var en tiodubbling på sju år. Säpo har inte redovisat någon nyare siffra.

Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning är det största attentatshotet fortfarande ensamagerande våldsbejakande islamister och högerextremister. Terrorhotnivån höjdes till 4 av 5 i augusti 2023, i samband med koranbränningarna, och sänktes till 3 i maj 2025, bland annat för att hotet från våldsbejakande islamister hade minskat.

Islamistiska terrordåd mot svenskar

Den 7 april 2017 körde Rakhmat Akilov en kapad lastbil längs Drottninggatan i Stockholm. Fem människor dödades. Han dömdes till livstids fängelse för terroristbrott. Den 16 oktober 2023 sköts två svenska fotbollssupportrar ihjäl i Bryssel av en tunisisk man. IS tog på sig dådet, och enligt åklagaren var offrens svenska nationalitet ett motiv.

Varför islamismen är en svensk fråga

Islamismen kom till Sverige med invandringen från muslimska länder. Den är inte ett utländskt problem som ibland når hit, utan en rörelse med organisationer, föreningar och nätverk i Sverige, som enligt MSB-rapporten arbetar för en parallell samhällsstruktur.

Det farligaste med islamismen är inte terrordåden, som Säpo bekämpar, utan den lagliga och tålmodiga islamismen som bygger egna normer, egna auktoriteter och egen rättsskipning vid sidan av svensk lag. Det är där islamismen möter klansamhällena och hederskulturen, och det är där frågan om assimilation avgörs.

Källor och vidare läsning

NE: islamism; sharia; Muslimska brödraskapet.

Store norske leksikon: islamisme; sharia.

Dir. 2026:53 Religiös radikalisering med fokus på politisk islam.

Center mot våldsbejakande extremism: Våldsbejakande islamistisk extremism.

MSB (2017): Muslimska brödraskapet i Sverige.

SOU 2026:53 Parallella samhällsstrukturer.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning: Helårsbedömning 2026.

Pew Research Center (2013): The World's Muslims: Religion, Politics and Society.

Läs vidare

Islamism hänger nära samman med parallellsamhällen, klansamhällen, hederskultur och frågan om hur många muslimer som finns i Sverige. Tillsammans beskriver de hur religiösa och släktbaserade normer kan konkurrera med svensk lag.