Slöjförbud

Hijab, niqab, burka och chador

Hijab är en sjal som täcker hår, hals och axlar men lämnar ansiktet fritt. Niqab är en slöja som täcker ansiktet utom ögonen. Burka täcker hela kroppen inklusive ansikte och ögon, ofta med ett nät framför ögonen. Chador är ett heltäckande tygstycke, främst i Iran, som lämnar ansiktet fritt.

Förbud mot burka och niqab kallas ofta burkaförbud eller förbud mot att dölja ansiktet. Förbud mot hijab gäller nästan alltid barn eller skolan.

Vilka länder har slöjförbud?

Frankrike förbjöd 2004 elever i offentliga skolor att bära tecken som tydligt visar religiös tillhörighet, och 2010 förbjöds att dölja ansiktet i offentliga miljöer. Den som tvingar någon att dölja ansiktet kan dömas till ett års fängelse. År 2023 förbjöds även abaya, en lång klänning, i skolan. Den franska senaten röstade 2025 för ett förbud mot religiösa symboler i idrottstävlingar.

Belgien förbjöd heltäckande slöja på allmän plats 2011.

Danmark förbjöd att dölja ansiktet på allmän plats 2018. Regeringen föreslog i december 2025 att förbudet ska gälla alla utbildningsställen, och en kommission har rekommenderat förbud mot huvudduk i grundskolan.

Österrike förbjöd att dölja ansiktet 2017. I december 2025 antog parlamentet ett förbud mot islamisk huvudduk för flickor under 14 år i skolan, som tillämpas från hösten 2026. Ett tidigare förbud för flickor under 10 år upphävdes av författningsdomstolen 2020, och det nya förbudet prövas av domstolen.

Nederländerna förbjöd ansiktstäckande klädsel i skolor, kollektivtrafik, vård och myndigheter 2019.

Schweiz röstade ja till ett förbud mot att dölja ansiktet i en folkomröstning 2021, och förbudet gäller sedan 2025.

Norge förbjöd ansiktstäckande plagg i förskolor, skolor och universitet 2018.

Portugal förbjöd att dölja ansiktet offentligt 2026.

Italien har inget nationellt förbud, men regeringen Meloni beslutade i september 2026 om ett lagdekret mot burka och niqab i skolan.

Tyskland har inget nationellt förbud, men tjänstemän och soldater får inte dölja ansiktet i tjänsten.

Vad säger Europadomstolen?

Europadomstolen har godkänt slöjförbud flera gånger. I Dahlab mot Schweiz (2001) godtogs att en lågstadielärare förbjöds bära huvudduk, eftersom den beskrevs som en kraftfull yttre symbol som kan påverka små barn. I Leyla Şahin mot Turkiet (2005) godtogs ett förbud mot huvudduk på universitet. I S.A.S. mot Frankrike (2014) godtogs det franska förbudet mot att dölja ansiktet med hänvisning till förutsättningarna för att leva tillsammans, och 2017 godtogs även det belgiska förbudet.

EU-domstolen har slagit fast att privata arbetsgivare får förbjuda synliga religiösa symboler om förbudet gäller alla symboler lika och det finns ett verkligt behov av neutralitet.

Slöjförbud i Sverige: Skurup och Staffanstorp

År 2019 beslutade Skurup och Staffanstorp att förbjuda slöja för elever i förskola och grundskola. Förvaltningsrätten i Malmö upphävde besluten i november 2020, och kammarrätten i Göteborg avslog kommunernas överklaganden 2021. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde i december 2022 att kommunerna hade förlorat.

Domstolarnas motivering var att huvudduk inte bara är religionsutövning utan också skyddas av yttrandefriheten i regeringsformen. Sådana fri- och rättigheter får bara begränsas genom lag, och kommunerna kunde inte använda skollagens krav på icke-konfessionell undervisning som lagstöd. Domstolarna sade alltså inte att ett slöjförbud är omöjligt i Sverige, utan att det måste beslutas av riksdagen.

Vad vill partierna?

Kristdemokraterna beslutade på sitt riksting i november 2025 att förbjuda burka och niqab i offentliga miljöer, och partiet vill också förbjuda hijab för flickor i förskola och lågstadium. Sverigedemokraterna krävde i juni 2026 ett totalt slöjförbud, inklusive hijab. Moderaterna har sagt att de är öppna för att utreda förbud i förskola och grundskola. Riksdagen har hittills avslagit motionerna om slöjförbud, och regeringen har inte tillsatt någon utredning.

I stället har regeringen hänvisat till det nya brottet psykiskt våld, som gäller sedan den 1 juli 2026 och som enligt regeringen ger ett starkare skydd mot tvång att bära religiös klädsel.

Vad tycker svenskarna?

I en undersökning från Novus för Fokus i augusti 2026 ville 56 procent förbjuda burka och niqab i offentliga miljöer. Bland dem som ser plaggen dagligen var andelen 86 procent. I en mätning från SVT och Verian i november 2025 var 36 procent emot ett sådant förbud. Någon mätning om slöjförbud för barn har inte gjorts.

Varför slöjan är en politisk fråga

Slöjan är inte vilket klädesplagg som helst. Den är ett synligt uttryck för en syn på kvinnan, på kroppen och på relationen mellan könen som står i motsättning till den svenska. När den bärs av små barn är den inte ett fritt val, utan en norm som läggs på flickor innan de kan välja själva. Europadomstolen har själv beskrivit huvudduken som en kraftfull symbol som kan påverka små barn.

Det är därför frågan om slöja i förskolan och skolan är så viktig. Skolan är den plats där barn ska bli en del av det svenska samhället. Ett land som låter hederskulturens normer gälla redan i förskolan har gett upp assimilationen innan den har börjat. Domstolarna har gjort klart att frågan ligger hos riksdagen. Det är alltså en fråga om politisk vilja, inte om vad som är möjligt.

Källor och vidare läsning

HFD 2022 ref. 51 (Skurup och Staffanstorp).

Kammarrätten i Göteborg, mål 7172-20 (2021).

Europadomstolen: S.A.S. mot Frankrike (2014), Leyla Şahin mot Turkiet (2005), Dahlab mot Schweiz (2001).

EU-domstolen: Achbita (C-157/15) och WABE (C-804/18).

Novus för Fokus, augusti 2026; SVT/Verian, november 2025.

Bet. 2025/26:KU28 (motioner om slöjförbud).

Läs vidare

Slöjförbud hänger nära samman med hederskultur, islamism, assimilation och värdegrund. Frågan om slöjan är i grunden en fråga om vilka normer som ska gälla för barn som växer upp i Sverige.