Kusinäktenskap

Är kusinäktenskap lagligt i Sverige?

Nej. Riksdagen beslutade den 26 maj 2026 att förbjuda äktenskap mellan kusiner, och förbudet gäller sedan den 1 juli 2026. Det står i äktenskapsbalken 2 kap. 3 §, som nu säger att ett äktenskap inte får ingås mellan två personer där den ena har en förälder som är syskon till någon av den andras föräldrar.

Förbudet omfattar också äktenskap mellan en person och ett syskons avkomling, till exempel en farbror och hans brorsdotter. Adoptivförhållanden räknas som släktskap. Det finns ingen möjlighet till dispens, och halvsyskon kan inte heller längre få tillstånd att gifta sig.

Ett äktenskap som trots allt ingås är inte automatiskt ogiltigt, men det kan upplösas direkt utan betänketid, och även åklagare kan föra talan om det.

Vad gäller för kusinäktenskap ingångna utomlands?

Kusinäktenskap som ingås utomlands erkänns som huvudregel inte i Sverige. Sedan den 2 juli 2026 gäller att ett sådant äktenskap bara kan få viss rättsverkan om det finns synnerliga skäl och båda makarna är över 18 år.

Äktenskap som ingicks i Sverige före den 1 juli 2026 påverkas inte. Utländska kusinäktenskap behåller sin ställning bara om Skatteverket hade registrerat dem före ikraftträdandet.

Hur lagen kom till

Förbudet bygger på promemorian Förbud mot äktenskap mellan kusiner och vissa andra nära släktingar (Ds 2024:20), som justitieminister Gunnar Strömmer beställde 2023. Regeringen lade fram propositionen (prop. 2025/26:154) i mars 2026, och civilutskottet tillstyrkte den. Riksdagen fattade beslutet utan votering.

Flera remissinstanser var kritiska, bland dem Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter och Socialstyrelsen, som menade att kusinäktenskap kan ingås frivilligt. Regeringen valde ändå att inte tillåta dispens, med motiveringen att det är svårt att utreda om ett äktenskap verkligen är frivilligt i miljöer präglade av tystnadskultur.

Kusinäktenskap i Sverige förr

Enligt 1734 års lag krävdes kunglig dispens för att kusiner skulle få gifta sig. Från 1845 var det tillåtet utan inskränkning. Under 1800-talet förekom släktäktenskap på landsbygden. I Skelleftetrakten ökade de från 2,3 procent kring år 1800 till 8,8 procent i slutet av 1800-talet.

Under 1900-talet blev kusinäktenskap sällsynta bland svenskar. Utredningen redovisar en uppskattning från 2010 om ungefär ett kusinäktenskap per 10 000 bland svenskfödda med svenskfödda föräldrar. Det var alltså inte ett svenskt problem som förbudet riktade sig mot.

Varför förbudet infördes

Kusinäktenskap är vanliga i delar av världen. Släktäktenskap står för omkring 60 procent av äktenskapen i Pakistan, upp till hälften eller mer i Irak och 30–40 procent i Syrien enligt forskningen som utredningen redovisar. Migrationsverket möter kusinäktenskap framför allt bland sökande från Mellanöstern, men också från Nordafrika, Afghanistan, Pakistan och Bangladesh, särskilt vid anhöriginvandring och ofta i flera generationer. Polisens hedersnätverk bedömer att släktäktenskapen har blivit vanligare de senaste tio åren.

Regeringen beskrev en stark koppling mellan kusinäktenskap och hedersrelaterat förtryck, tvång och påtryckningar vid giftermål, och även en koppling till släktbaserad kriminalitet och social isolering. Utredningen beskriver hur äktenskap med farbroderns dotter håller kvinnorna inom släkten, säkrar oskuldsnormen och lojaliteten mot den manliga släktlinjen.

Kusinäktenskapen är alltså inte bara en fråga om vem som gifter sig med vem. De är en del av det som håller samman klanen och gör släkten till en starkare auktoritet än samhället runt omkring.

Medicinska risker

Barn till kusiner har ungefär dubbelt så hög risk för allvarliga medfödda sjukdomar och missbildningar, framför allt recessivt ärftliga sjukdomar. Grundrisken för alla barn är 3–4 procent.

Den brittiska studien Born in Bradford (The Lancet 2013) följde nästan 14 000 barn. 37 procent av barnen med pakistanskt ursprung hade föräldrar som var kusiner. Släktskapen fördubblade risken för missbildningar och förklarade nästan en tredjedel av missbildningarna i gruppen.

Risken ökar när släktgiften upprepas i flera generationer, eftersom släktingarna då delar allt fler gener. Regeringen ansåg dock inte att de medicinska riskerna ensamma motiverade ett förbud. Skälet var hedersförtrycket.

Andra länder

Norge förbjöd kusinäktenskap från den 1 januari 2025, främst med medicinska motiv och med möjlighet till dispens. Förbud finns också bland annat i Rumänien, Serbien, Kroatien, Slovenien, Bulgarien, Kina, Sydkorea och Filippinerna samt i majoriteten av USA:s delstater. Finland, Frankrike och Storbritannien förbjuder inte kusinäktenskap. Danmark har enligt utredningen inget förbud men utgår sedan 2003 i utlänningslagen från att kusinäktenskap inte är frivilliga vid familjeåterförening.

Varför förbudet spelar roll

Förbudet är ett av de tydligaste exemplen på hur invandringen har tvingat fram ny lagstiftning. En sedvänja som nästan hade försvunnit i Sverige kom tillbaka med invandringen, och med den kom de strukturer som sedvänjan bär upp: klanen, hedersnormerna och kontrollen över kvinnors giftermål.

Att staten förbjuder kusinäktenskap är ett erkännande av att vissa normer inte går att integrera, utan måste brytas. Det är samma insikt som ligger bakom vandelskraven och kraven på assimilation. Sverige har rätt att bestämma vilka sedvänjor som ska gälla här.

Källor och vidare läsning

Ds 2024:20 Förbud mot äktenskap mellan kusiner och vissa andra nära släktingar.

Prop. 2025/26:154 Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar.

Bet. 2025/26:CU33, riksdagsbeslut 26 maj 2026.

SFS 2026:947, 2026:948 och 2026:952.

Sheridan m.fl.: Risk factors for congenital anomaly in a multiethnic birth cohort (Born in Bradford), The Lancet 2013.

Bittles & Black: Consanguinity, human evolution, and complex diseases, PNAS 2010.

Läs vidare

Kusinäktenskap hänger nära samman med klansamhällen, hederskultur och parallellsamhällen. Begreppen visar hur släkten kan bli en starkare auktoritet än lagen, och varför det spelar roll vilka normer som får råda i Sverige.