Tommie Lindh

Vem var Tommie Lindh?

Tommie Lindh kom från Vallsta i Hälsingland och studerade i Härnösand. Han var 19 år när han mördades i sin studentlägenhet i maj 2020.

Han blev ett namn i svensk samtidshistoria därför att brottet var brutalt, därför att gärningsmannen samma natt våldtog en ung kvinna två gånger i lägenheten, därför att polisen dröjde och därför att stora delar av offentligheten ändå behandlade fallet som något som borde kylas ned.

Mordet i Härnösand

Natten till den 10 maj 2020 hade Tommie Lindh efterfest i sin lägenhet. Abubaker Mohamad Awad var en av gästerna. Enligt Aftonbladets kolumnist Oisín Cantwell började Awad bråka om en keps med Sverigedemokraternas logotyp som fanns i lägenheten och anklagade Tommie för rasism.

Under natten försökte Tommie och kvinnan få Awad att gå. Awad våldtog kvinnan under knivhot. Kvinnan och Tommie larmade polisen. Därefter knivhögg Awad Tommie i bröstet och nacken och våldtog sedan kvinnan igen under knivhot medan Tommie låg skadad. Tommie fördes till sjukhus, opererades i Sundsvall och flyttades till Karolinska universitetssjukhuset, där han dog dagen efter.

Kvinnan berättade senare för Expressen att hon larmat efter den första våldtäkten och att polispatrullen kom först efter omkring en och en halv timme. Under den tiden mördades Tommie och hon våldtogs en andra gång.

Domen mot Abubaker Mohamad Awad

Ångermanlands tingsrätt i Härnösand dömde den 19 oktober 2020 Abubaker Mohamad Awad till livstids fängelse för mord, grov våldtäkt, våldtäkt, försök till grov misshandel och grovt olaga hot. Domstolen bedömde mordet som särskilt hänsynslöst och fann att det hade orsakat Tommie svårt lidande. Awad dömdes också att betala 405 000 kronor i skadestånd.

Försvaret hävdade nödvärn och ville att Awad skulle frias från mordet och en av våldtäkterna, eller att gärningen skulle rubriceras som dråp. Varken tingsrätten eller hovrätten godtog det. Hovrätten fastställde livstidsstraffet den 21 december 2020 och ändrade bara ett skadestånd, från 25 000 till 20 000 kronor. I början av 2021 beslutade Högsta domstolen att inte pröva målet, och domen vann laga kraft.

Vem är Abubaker Mohamad Awad?

Abubaker Mohamad Awad är född i Sudan och var 23 år vid mordet. Han fick svenskt medborgarskap 2011.

Efter domen har Awad försökt få den upphävd. I april 2021 skrev han ett handskrivet brev till Högsta domstolen där han begärde resning och en ny rättegång, och hävdade att han hade handlat i självförsvar. Enligt Nya Tider har han sedan dess fått avslag på flera resningsansökningar.

Hösten 2025 intervjuades han i podden Bakom galler. Där beskrev han sig själv som den hotade och sade att han ville att Tommie levde så att han kunde förlåta honom. Han medgav att han hade knivhuggit Tommie men påstod att någon annan, kvinnan han våldtog eller en polisman, hade utdelat det dödande hugget. Påståendet om en annan gärningsman framfördes aldrig i rättegången, och domstolarna fann att Awad dödade Tommie med avsikt.

Kan Abubaker Mohamad Awad utvisas?

Nej, inte med dagens lagar. Eftersom Awad är svensk medborgare yrkade åklagaren inte på utvisning, och en svensk medborgare kan inte utvisas. Fallet har därför blivit ett av de mest citerade exemplen i debatten om att kunna återkalla medborgarskap.

Den 11 november 2026 fattade riksdagen det andra och slutliga beslutet om en grundlagsändring som öppnar för att återkalla svenskt medborgarskap. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027 men gäller bara personer med dubbelt medborgarskap som har fått det svenska medborgarskapet på felaktiga grunder eller dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Enligt utredningen SOU 2026:21 ska det senare främst avse brott mot rikets säkerhet, som högförräderi, spioneri och terroristbrott, samt viss grov brottslighet inom kriminella nätverk. Ett mord och två våldtäkter av det slag Awad dömdes för ryms alltså inte i förslaget. De lagändringar som krävs är dessutom inte beslutade.

Medierna och kampen om berättelsen

Mordet blev politiskt därför att många såg hur det först hanterades: ett svenskt offer, en gärningsman född i Sudan, sexualbrott mot en ung kvinna och en offentlighet som hellre talade om ryktesspridning och nätmiljöer än om det som domen senare slog fast.

Aftonbladets Oisín Cantwell skrev i oktober 2020 att åklagaren Stina Sjöqvist sagt i SVT att Tommie Lindh inte hade blivit knivhuggen för att han avbrutit ett sexualbrott, och att han själv tidigare hade skrivit att "mytbildningen om mordet inte tålde ett möte med sanningen".

Domen slog undan den journalistiska självsäkerheten. Kärnan i det många hade reagerat på var ingen nätfantasi: Awad dömdes för mordet, för grov våldtäkt och för våldtäkt, och Aftonbladet rapporterade själv efter domen att Awad först våldtog kvinnan, att hon och Tommie larmade, att Awad sedan knivhögg Tommie och därefter våldtog kvinnan igen.

Varför fallet blev politiskt

Fallet Tommie Lindh samlade flera frågor som Sverige helst håller isär: invandring, sexualvåld, polisens senfärdighet, medborgarskapets värde, medielogik och rätten att sörja sina egna utan att först be om ursäkt.

När vissa offer skadas förvandlas de till nationella symboler över en natt. När George Floyd dog två veckor senare, i maj 2020, fylldes svenska gator av demonstranter. När Tommie Lindh mördades började samma offentlighet leta efter skäl att göra berättelsen mindre farlig. Fallet visade att svenska offer blir förhandlingsbara när gärningsmannen, invandringen och sexualvåldet pekar åt fel håll för den rådande berättelsen.

Att gärningsmannen dessutom inte kan utvisas, eftersom han är svensk medborgare, gjorde fallet till ett återkommande argument i debatten om medborgarskapets värde och om möjligheten att återkalla det.

Varför Tommie Lindh är relevant i dag

Tommie Lindhs fall visar hur kampen om ett brotts betydelse går till. Den som kontrollerar språket kring ett brott kontrollerar också vad brottet får betyda. Är det ett enskilt kriminalfall, ett misslyckat polisingripande, ett nätbråk eller ett symptom på en politik?

Fakta gör fallet starkare, inte svagare: mord, två våldtäkter, livstidsdom, fastställd i hovrätten, en gärningsman född i Sudan med svenskt medborgarskap och en polis som dröjde. Det behöver inte förskönas och det ska inte tonas ned. Därför hör Tommie Lindhs namn hemma i svensk samtidshistoria, inte som slagord utan som ett fall där brott, invandring, medier och nationellt minne möts.

Källor och vidare läsning

Aftonbladet: Abubaker Mohamad Awad döms för mordet på Tommie Lindh

Aftonbladet/Oisín Cantwell: Hade Tommie Lindh levt i dag om polisen ryckt ut direkt?

Expressen: Hon våldtogs två gånger och såg sin vän mördas

Tidningen Ångermanland: Livstidsdomen mot Tommie Lindhs mördare står fast (21 december 2020)

Hudiksvalls Tidning: Tommie Lindhs mördare begär resning i Högsta domstolen (9 april 2021)

Bakom galler: Tommie Lindhs mördare – Abubaker Mohamad Awad (1 oktober 2025)

Nya Tider: Abubaker Mohamad Awad talar ut om mordet på Tommie Lindh (20 november 2025)

Migrationsverket: Möjligt att återkalla svenskt medborgarskap i vissa fall (12 november 2026)

SOU 2026:21 om återkallelse av svenskt medborgarskap.

Läs vidare

Fallet Tommie Lindh hör ihop med Daniel Wretström, ett tidigare mord där offrets politiska tillhörighet fick större uppmärksamhet än gärningsmannens motiv. Båda fallen visar vilka döda som får sörjas utan förbehåll och vilka som först förses med en politisk fotnot.