Vad är folkhemmet?

Kort svar

Folkhemmet är ett politiskt begrepp som beskriver Sverige som ett gemensamt hem där medborgarna skulle omfattas av trygghet, plikt och social sammanhållning. Rudolf Kjellén myntade begreppet 1912. Per Albin Hansson gjorde det senare till socialdemokratins mest kända bild av den svenska välfärdsstaten.

Folkhemmet i Sverige: välfärdsstat och gemenskap

Folkhemmet blev den svenska välfärdsstatens stora självbild under 1900-talet. I den bilden skulle staten inte bara upprätthålla lag och ordning, utan också skapa social trygghet, dämpa klasskonflikter och ge medborgarna en känsla av att tillhöra samma samhälle.

Rudolf Kjellén myntade begreppet folkhemmet 1912. Han var statsvetare, riksdagsman och en av den svenska konservatismens viktigare idépolitiker. Hos Kjellén hörde folkhemmet samman med synen på staten som en levande historisk gemenskap, inte som ett neutralt servicekontor. Hemmet var en nationell och moralisk bild: ett folk, en stat, ett gemensamt ansvar.

Begreppets ursprung

Per Albin Hansson gjorde folkhemmet till ett av socialdemokratins mest kända begrepp i sitt riksdagstal 1928. Han kontrasterade det goda hemmet mot ett samhälle präglat av privilegier, styvbarn och kelgrisar. Staten skulle formas så att medborgarna behandlades som medlemmar i samma hushåll.

Det var därför inte socialdemokratin som uppfann ordet. Socialdemokratin tog ett äldre nationellt begrepp och gav det en ny reformpolitisk riktning: bostäder, pensioner, arbetsmarknad, skola och socialförsäkringar. Förskjutningen är viktig. Hos Kjellén låg tyngdpunkten på staten och folket som historisk organism. Hos Hansson blev folkhemmet ett program för social utjämning inom den nationella ramen.

Folkhemmet och den svenska modellen

När folkhemmet blev politisk verklighet kom det att sammanfalla med den svenska modellen: starka organisationer, hög tillit, relativt homogen befolkning, arbetsfred och en stat som kunde bygga system med bred legitimitet. Välfärdsstaten vilade på mer än skatter. Den vilade på föreställningen att människor tillhörde samma samhälle och därför accepterade gemensamma åtaganden.

Det är därför begreppet blir svårt att förstå om man reducerar det till bidrag, myndigheter och offentlig service. Folkhemmet var också en kulturell ordning. Det förutsatte att medborgarna kunde känna igen varandra som del av samma historiska och moraliska gemenskap.

Vad betyder folkhemmet idag?

I dagens politiska språk används folkhemmet ofta nostalgiskt. Partier från olika håll vill koppla sig till trygghet, ordning och social sammanhållning. Samtidigt har flera av de förutsättningar som bar folkhemmet förändrats: invandring, globalisering, EU-medlemskap, individualisering och en mer fragmenterad offentlighet.

Frågan blir därför inte bara om välfärdsstaten kan finansieras. Den större frågan är om ett folkhem kan bestå utan ett folk som uppfattar sig som ett gemensamt subjekt. Om landet blir en administrativ yta för många separata grupper förlorar själva hemmet sin politiska innebörd.

Vanliga missförstånd

Ett vanligt missförstånd är att folkhemmet bara betyder socialdemokratisk välfärdspolitik. Ett annat är att begreppet bara handlar om ekonomisk jämlikhet. Båda tolkningarna missar den nationella dimensionen. Hemmet är inte en kö för offentliga tjänster. Det är en gemenskap med minne, normer och gränser.

Ett tredje missförstånd är att folkhemmet kan återställas genom enskilda reformer. Historiskt byggde det på en kombination av politisk makt, kulturell homogenitet, social disciplin och starka institutioner. Tar man bort dessa delar återstår ordet, men inte den ordning som gav ordet kraft.

Läs vidare

Den som vill förstå folkhemmet bör läsa begreppet tillsammans med frågor om demografi, assimilation och parallellsamhällen. Folkhemmet förutsatte en stark upplevelse av gemensamt öde. När den upplevelsen försvagas ändras också villkoren för välfärd, tillit och politisk legitimitet.

I Vårdkasens ämnesvärld fungerar folkhemmet därför som en ingång till större frågor: vad ett land är, vilka som utgör ett folk och varför materiell trygghet inte kan ersätta kulturell sammanhållning.

Vanliga frågor

Vem myntade begreppet folkhemmet?

Rudolf Kjellén myntade begreppet folkhemmet 1912. Per Albin Hansson gjorde det senare känt som socialdemokratisk samhällsvision genom sitt riksdagstal 1928.

Är folkhemmet samma sak som välfärdsstaten?

Nej. Välfärdsstaten är en del av folkhemmet, men begreppet rymmer också nationell gemenskap, plikt, ordning och social tillit.

Varför diskuteras folkhemmet fortfarande?

Begreppet används för att tala om trygghet, sammanhållning och vad som gått förlorat när Sverige blivit mer splittrat.