Utsatt område

Vad är ett utsatt område?

Begreppet utsatt område kommer från Polisen, som sedan 2015 vartannat år publicerar en lägesbild över de bostadsområden där kriminaliteten har störst påverkan på lokalsamhället.

Polisens definition är att utsatta och särskilt utsatta områden är "geografiskt avgränsade platser i en boendemiljö där problembilden är påtaglig". Ett utsatt område "karaktäriseras av låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället", och läget bedöms som allvarligt. Där kan också förekomma systematiska hot och våld mot vittnen, målsägare och anmälare.

På engelska används vulnerable area och especially vulnerable area.

Vad är ett särskilt utsatt område?

Ett särskilt utsatt område har, utöver det som kännetecknar ett utsatt område, omfattande och återkommande inslag av ett eller flera av sju kriminella tillstånd. Enligt Polisen är läget där akut. De sju tillstånden är:

Parallella samhällsstrukturer som utmanar samhällets funktionalitet.

Våld i offentlig miljö som riskerar att skada tredje person.

Extremism, såsom systematiska kränkningar av religionsfriheten eller starkt fundamentalistiskt inflytande, som begränsar människors fri- och rättigheter.

En hög koncentration av kriminella.

Kraftigt påverkade möjligheter för polis och andra samhällsaktörer att verka i området.

En utpräglad tystnadskultur som gör att människor inte vill anmäla brott eller vittna.

Rekrytering av barn och unga till organiserad brottslighet.

Vad var ett riskområde?

Mellan 2015 och 2023 hade Polisen en tredje kategori, riskområde, för områden som uppfyllde kraven för utsatt område och riskerade att bli särskilt utsatta. Kategorin togs bort i 2025 års lägesbild.

Polisens lista: de särskilt utsatta områdena 2025

Enligt Polisens lägesbild från den 2 december 2025 finns 65 utsatta områden i 29 kommuner. 19 av dem är särskilt utsatta:

Stockholm: Husby, Tensta och Rinkeby.

Botkyrka: Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg.

Södertälje: Geneta, Hovsjö och Ronna.

Göteborg: Bergsjön, Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet.

Borås: Hässleholmen och Norrby.

Malmö: Rosengård och Nydala/Hermodsdal/Lindängen.

Linköping: Skäggetorp.

Örebro: Vivalla.

Utvecklingen sedan 2015

Antalet utsatta områden har legat runt 60 sedan Polisen började mäta:

2015: 53 områden, varav 15 särskilt utsatta.

2017: 61 områden, varav 23 särskilt utsatta.

2019: 60 områden, varav 22 särskilt utsatta.

2021: 61 områden, varav 19 särskilt utsatta.

2023: 59 områden, varav 17 särskilt utsatta.

2025: 65 områden, varav 19 särskilt utsatta.

Ökningen 2025 berodde enligt Polisen uteslutande på att sju områden delades upp i flera mindre. Efter tio år av satsningar finns alltså lika många utsatta områden som när mätningarna började.

Vilka bor i de utsatta områdena?

Polisen uppgav 2021 att omkring 550 000 människor, ungefär fem procent av befolkningen, bodde i de utsatta områdena. Enligt 2025 års lägesbild är antalet invånare stabilt.

Polisen publicerar ingen uppgift om andelen med utländsk bakgrund i sina områden, men andelen med utländsk bakgrund är en av variablerna i Polisens index över livsvillkor. SCB:s statistik över de områden som regeringen klassar som områden med stora socioekonomiska utmaningar, en indelning som delvis överlappar Polisens, visar att 54,5 procent av invånarna var utrikes födda 2024, jämfört med 20,8 procent i hela landet.

År 2017 var andelen sysselsatta 49,5 procent i de utsatta områdena och 47,2 procent i de särskilt utsatta, jämfört med 66,7 procent i hela landet. Omkring 60 procent av skjutningarna 2022–2024 kan enligt Polisen kopplas till utsatta områden.

Utsatta områden och politiken

Regeringen använder också begreppet områden med socioekonomiska utmaningar, som bygger på utbildning, inkomst och arbetslöshet men saknar brottskomponent. År 2024 tog SCB och Boverket fram Utanförskapets karta, som omfattar 179 områden i 67 kommuner med omkring 700 000 invånare.

Sedan 2024 kan Polisen införa säkerhetszoner, tidigare kallade visitationszoner, där personer och fordon kan visiteras utan konkret misstanke om det finns risk för skjutningar eller sprängningar. Lagen är inte formellt knuten till listan över utsatta områden.

Varför ordet utsatt spelar roll

Ordet utsatt antyder att området har drabbats av något utifrån, som en naturkatastrof. Men Polisens egna kriterier beskriver något annat: parallella samhällsstrukturer, fundamentalistiskt inflytande, en tystnadskultur och unga som rekryteras till kriminella nätverk. Det är normer och strukturer som har vuxit fram inifrån.

De utsatta områdena är den tydligaste platsen där integrationspolitiken kan utvärderas. Där bor invandrare och deras barn koncentrerat, där är sysselsättningen låg och där har egna auktoriteter växt fram vid sidan av svensk lag. Efter tio år av lägesbilder har antalet områden inte minskat. Det säger något om att problemet inte i första hand är bostäder eller ekonomi, utan att stora grupper aldrig har blivit en del av det svenska samhället.

Källor och vidare läsning

Polisen: Lägesbild över utsatta områden 2025.

Polisen: Lägesbild över utsatta områden 2021 och 2023.

Polisen: Utsatta områden – social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen (2017).

SCB: Befolkning efter områdestyp (TAB6539), 2024.

Regeringen: Utanförskapets karta.

Lag (2024:200) om ändring i polislagen (säkerhetszoner).

Läs vidare

Utsatta områden hänger nära samman med parallellsamhällen, klansamhällen, integration och förortssvenska. Tillsammans beskriver de hur delar av Sverige har fått egna normer, egna auktoriteter och eget språk.