Öppen svenskhet

Vad betyder öppen svenskhet?

Öppen svenskhet betyder att svenskheten inte är förbehållen dem som är födda in i det svenska folket. Den som lär sig språket, lever efter den svenska kulturen, ser sig som svensk och sätter Sverige främst kan enligt idén bli lika svensk som den vars förfäder alltid har bott här.

Begreppet är Sverigedemokraternas. Partiet skiljer samtidigt mellan medborgarskap och nationstillhörighet. Ett svenskt pass gör ingen till svensk i nationell mening, och enligt principprogrammet kan det ta flera generationer att helt uppgå i en nation.

Ursprunget: principprogrammet 2003

Uttrycket finns i det principprogram som SD:s riksårsmöte antog den 4 maj 2003, två år innan Jimmie Åkesson blev partiledare. Där står: "svensk är den som av sig själv och som av andra uppfattas som svensk. I praktiken innebär detta ett slags öppen svenskhet, med möjlighet för människor med annat ursprung att tillhöra den svenska nationen."

Samma program, och den reviderade versionen från 2005, beskrev nationen genom kultur, men tillade att en fullständig definition också måste rymma "språk, religion, lojaliteter och ursprung" och att man ska "kunna känna igen varandra såsom tillhörande samma nation". Där stod också att nationen utgörs av folket och dess särart, och att den gemensamma identiteten förutsätter "en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen".

Formuleringen från 2003 har två sidor. Den öppnar för människor av annat ursprung, men den lägger inte avgörandet hos individen ensam. Man ska också uppfattas som svensk av andra. Tillhörigheten är social, och det är folket som erkänner den.

Från erkännande till eget val

I principprogrammet från 2011 försvann ursprunget och kravet på igenkänning. Nationen definieras nu "i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur", uttryckligen inte "i termer av historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet". Medlem av nationen kan man bli "genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den".

Programmet anger också vem som räknas som assimilerad: den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med Sverige än med någon annan nation. Omvänt kan en infödd svensk enligt programmet upphöra att vara svensk genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur.

Själva ordet öppen svenskhet står inte längre i programmet, men tanken finns kvar med samma lydelse i principprogrammen 2019 och 2023. Där står också att assimilationen kan ta generationer, att den ibland misslyckas och att den blir svårare ju större gruppen är och ju mer kulturen skiljer sig från den svenska.

Striden om öppen svenskhet 2026

Efter riksdagsvalet i september 2026, där SD backade och blev mindre än Moderaterna, blossade frågan upp. Den 9 oktober skrev riksdagsledamoten Richard Jomshof på X att Sverige måste "våga erkänna den betydelse de biologiska banden har i vårt samhälle", som en av flera beståndsdelar i "det grundfundament vi kallar Sverige". I en senare ordväxling skrev han att det finns ett värde i att svenskarna utgör folkmajoriteten i sitt eget land.

Partiets ideolog Mattias Karlsson svarade samma dag: "Svenskhet handlar inte om biologi. Man är inte heller automatiskt en del av den svenska nationen bara för att man har ett svenskt pass." I en senare ordväxling kallade han Jomshofs hållning omoralisk och vedervärdig. Debattören Carl Eos från tankesmedjan Oikos ställde sig på Karlssons sida.

Den 30 oktober gick Jimmie Åkesson in i striden med en debattartikel i Expressen. Han slog fast att partiets linje är öppen svenskhet och att företrädare som inte delar den får "kliva av, eller bli avslängd". Jomshof och Tobias Andersson förklarade därefter att de står bakom öppen svenskhet. Jomshof tillade att det krävs "svenska kulturbärare" för att svensk kultur ska kunna föras vidare mellan generationerna.

Vad öppen svenskhet missar

Den ursprungliga tanken, att den som av sig själv och av andra uppfattas som svensk kan bli svensk, beskriver något som har hänt genom hela historien. Människor har upptagits i det svenska folket, och deras barn och barnbarn har blivit lika svenska som alla andra. Kulturell tillhörighet kan förvärvas.

Problemet uppstår när svenskheten görs till ett individuellt val. Ett folk är inte en förening man går med i genom att uppfylla en lista med krav. Det är en historisk gemenskap som bärs av familjer och släktled, och den kulturella tillhörigheten kan komma före den historiska förankringen, som växer fram över generationer. Den skillnaden behöver inte stänga någon ute för all framtid, men den försvinner inte för att man låtsas att den inte finns.

Antalet avgör också. Assimilation kräver något att assimileras till. En familj i en svensk by kan bli en del av byn. Trettio familjer i samma by bildar en egen gemenskap. Därför räcker öppen svenskhet inte som svar på Sveriges situation. Möjligheten för den enskilde säger inget om hur stora befolkningsförändringar ett land tål, och SD:s eget principprogram erkänner att assimilationen misslyckas när grupperna blir för stora.

Öppen svenskhet och etnonationalism

Debatten 2026 ställde ofta öppen svenskhet mot etnonationalism som två oförenliga läger. Men nationalismen rymmer båda sidorna: folkets historiska kontinuitet och den kultur som folket har skapat och för vidare. Att försvara det svenska folkets fortlevnad som majoritet i sitt eget land utesluter inte att nya människor kan bli en del av det.

Den verkliga skiljelinjen går mellan dem som ser svenskarna som ett historiskt folk med rätt att bestå och dem som ser svenskheten som en uppsättning värderingar som vem som helst kan ansluta sig till, i vilken omfattning som helst.

Varför begreppet spelar roll

Öppen svenskhet beskrivs ofta, även av SD:s egna företrädare, som en förutsättning för att partiet skulle bli rumsrent och nå regeringsinflytande. Det är också därför striden blev så hård. Begreppet avgör hur partiet ser på frågan om vem landet är till för.

För den som vill att Sverige ska förbli svenskt räcker det inte att fråga om en enskild människa kan bli svensk. Svaret på den frågan är ja. Den större frågan är om det svenska folket ska bestå som historisk gemenskap, och den frågan besvaras inte av en lista med krav på språk och lojalitet.

Källor och vidare läsning

Sverigedemokraternas principprogram 2003 (antaget av riksårsmötet 4 maj 2003) och 2005, Svensk nationell datatjänst, Vivill.

Sverigedemokraternas principprogram 2011, 2019 och 2023, Svensk nationell datatjänst, Vivill.

SVT Nyheter: Källor till SVT: Jomshofs uttalanden problematiska (21 oktober 2026).

Jimmie Åkesson, debattartikel i Expressen (30 oktober 2026).

Hannah Stutzinsky: Öppen svenskhet har blivit SD:s lägereld, Smedjan (8 november 2026).

Läs vidare

Öppen svenskhet bör läsas tillsammans med svenskhet, etnonationalism, assimilation och nation. Tillsammans visar de att frågan inte bara gäller om en enskild människa kan bli svensk, utan om det svenska folket ska bestå som historisk gemenskap.