Folkomröstningen om EU-medlemskap hölls söndagen den 13 november 1994. Ja-sidan fick 52,3 procent, nej-sidan 46,8 procent och 0,9 procent röstade blankt. Av de röstberättigade deltog 83,3 procent. Omröstningen var rådgivande, men riksdagspartierna hade lovat att följa resultatet. Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i Europeiska unionen.
Från EFTA till ansökan 1991
Sverige hade varit med i frihandelsorganisationen EFTA sedan 1960. Efter Berlinmurens fall hösten 1989 diskuterades ett medlemskap allt livligare, och i oktober 1990 förklarade regeringen att Sverige borde sträva efter ett medlemskap. Statsminister Ingvar Carlsson lämnade in ansökan i juli 1991. Förhandlingarna i Bryssel började i februari 1993, avtalet var klart den 30 mars 1994 och undertecknades vid toppmötet på Korfu i juni.
Frågan på valsedeln
Riksdagen beslutade om omröstningen genom en särskild lag. Frågan löd: ”Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?” Varje röstberättigad, 6 510 055 personer, fick en ja-sedel och en nej-sedel hemskickade. Staten bidrog till kampanjorganisationerna på båda sidor och skickade ut en informationsbroschyr till alla hushåll.
Ja-sidan och nej-sidan
Nej-sidan samlade ett trettiotal organisationer i Folkrörelsen mot EU. Nej-sidans största organisation till medlemsantalet var Nej till EU, med ordförandena Eva-Britt Svensson (S) och Hans Lindqvist (C). Vänsterpartiet och Miljöpartiet var emot, och jordbruksminister Margareta Winberg satt i nej-sidans kampanjledning.
Moderaterna och Folkpartiet sade ja och fick med sig 80 till 90 procent av sina väljare. Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokratiska samhällspartiet stod också för ja, men deras väljare delade sig i två ungefär lika stora läger. Statsminister Ingvar Carlsson och hans företrädare Carl Bildt var ja-sidans ledande ansikten, och vid sidan av partierna arbetade Stiftelsen Ja till Europa och Marit Paulsens Nätverk för Europa. LO höll sig neutralt, men 16 av 21 förbundsordförande skrev under ett upprop för medlemskap. Några dagar före valet uppmanade Astrid Lindgren på DN Debatt väljarna att rösta nej för djurens skull.
Valvakan den 13 november
Några minuter in i Sveriges Televisions valvaka visade en vallokalundersökning 57 procent ja. De första färdigräknade distrikten röstade nej, och det dröjde länge innan ja-sidan gick om. Prognosen hade överskattat ja-rösterna med närmare fem procentenheter. Skillnaden blev omkring 295 000 röster.
Hur röstade landsdelarna?
Ja-sidan vann i storstadsregionerna och i södra och västra Sverige. I Malmöhus län röstade 64,8 procent ja och i Stockholms län 61,5. Nej-sidan vann i Norrland, delar av Mellansverige och i sydost. Jämtlands län röstade nej med 71,5 procent, Norrbotten med 64,6 och Kopparbergs län med 60,4. Nej-sidan fick majoritet i 12 av landets 29 valkretsar.
Riksdagens beslut och anslutningen
Riksdagen fattade det formella beslutet om medlemskap den 15 december 1994. Anslutningslagen, utfärdad den 20 december, gav Europeiska gemenskaperna rätt att fatta beslut som gäller i Sverige i den omfattning fördragen anger.
Den 1 januari 1995 gick Sverige med i EU tillsammans med Finland och Österrike. Samma dag upphörde Sveriges medlemskap i EFTA.
Politik och samhälle
Det här är hittills den enda posten i ämnet.
En ny dag klockan 08.00
Adressen /dagens-datum leder alltid till dagens post. Dela gärna den här med någon som borde läsa den.
