Lina Sandell gav svenskarna psalmer för hela livet

Lina Sandell i Fröderyds prästgård

I fadern Jonas Sandells arbetsrum hade Lina en egen skrivplats. Han undervisade sin sjukliga dotter, som ofta måste avstå från hushållsarbetet. Prästgården gav henne tillgång till böcker, språkstudier och samtal med bildade besökare. Biskopen och diktaren Esaias Tegnér hörde till gästerna.

Hon läste långt utanför den religiösa litteraturen. Som ung tog hon sig an Eugène Sue och Goethe, men frågade sig också om nöjesläsningen var försvarlig. Tron ställde krav på hur hon använde sin tid. Ur den miljön kom en författare som kunde förena vardagliga bilder med biblisk kunskap. Hennes första diktsamling, Andeliga vårblommor, utkom anonymt 1853.

Tryggare kan ingen vara skrevs före olyckan

”Tryggare kan ingen vara / än Guds lilla barnaskara.” De två första raderna hör till det svenska sångarv som människor kan känna igen utan att veta vem författaren var. Sandell låter fågelboet och stjärnhimlen hjälpa läsaren att förstå tryggheten hos Gud. Barnaskaran är de troende; sången riktade sig från början till fler än småbarn.

Texten finns belagd i tryck 1855. Tre år senare drunknade hennes far under en båtresa på Vättern. Därför blir det fel att berätta att hon skrev just denna psalm efter olyckan. Hon hade redan formulerat den tillit som förlusten sedan skulle pröva.

Sandell skrev orden. Melodin har anonymt ursprung och brukar beskrivas som en svensk variant av en tysk folkmelodi. Skillnaden mellan diktare och tonsättare behövs om man vill förstå hur sångerna kom till: hon arbetade både med befintliga melodier och med levande kompositörer.

Sorgen och aftonbönen Bred dina vida vingar

Efter faderns död förlorade Sandell sin syster Charlotta 1859 och sin mor 1860. År 1868 födde hon en dödfödd dotter. Ett år tidigare hade hon gift sig med grosshandlaren Carl Oscar Berg. Hennes brev och dagböcker visar också återkommande kroppslig svaghet och svårmod.

Mot den bakgrunden får tryggheten i sångerna en annan tyngd än om man hör dem som vackra barndomsminnen. Hon visste vad människor kunde förlora. Hennes kristna övertygelse krävde att hon skulle lita på Gud även när hon inte förstod lidandet.

I Bred dina vida vingar vänder sig den bedjande till Jesus inför nattens vila. Bilden har stöd i Jesu ord om hönan som samlar kycklingarna under vingarna. Texten rymmer också bön om syndernas förlåtelse och en förnyad vilja. Den som enbart hör en behaglig aftonsång missar den kristna undervisningen. Även här sjunger vi Sandells ord till en folkmelodi.

Blott en dag och samarbetet med Ahnfelt

Blott en dag trycktes första gången 1865. Sandell fogade dikten till en berättelse om en klockpendel som hade tröttnat vid tanken på allt arbete som väntade. Pendeln behövde lära sig att klara en svängning åt gången. Läsaren fick samma råd inför morgondagens bekymmer.

På sångaren och predikanten Oskar Ahnfelts inrådan omarbetade hon texten för att göra den mer sångbar. År 1872 kom den tillsammans med hans melodi i Andeliga Sånger. Sandell svarade för texten, Ahnfelt för den tonsättning som vi förknippar med psalmen.

Också gudsbilden ändrades. I den tidiga texten använde hon bilden av ett modershjärta; i den senare möter vi fadershjärtat. Hennes moderliga bilder av Gud väckte invändningar, trots deras bibliska förebilder. Sandells innerlighet innebar alltså inte att omgivningen godtog varje formulering. Även sånger som senare generationer uppfattar som självklara har genomgått strider och redigering.

Redaktören bakom söndagsskolans sånger

Från 1861 arbetade Sandell i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens tjänst i Stockholm. Hon skrev, översatte och redigerade. Till hennes uppgifter hörde kalendern Korsblomman och publikationer för barn, däribland Korn åt små fåglar och Barnens tidning. Hon fortsatte arbetet efter giftermålet och använde ofta signaturen L. S.

Sångerna nådde människor genom ett uthålligt förenings- och förlagsarbete. Ahnfelt sjöng under sina predikoresor och gav ut sånghäften. Lärare i söndagsskolan förde texterna vidare till barnen. Församlingar och familjer tog dem i bruk. Sandells författarskap visar hur enskild begåvning behöver människor som trycker, undervisar och sjunger för att få betydelse utanför arbetsrummet.

Ett svenskt kulturarv att fortsätta sjunga

Sandell dog 1903 och begravdes på Solna kyrkogård. I 1937 års svenska psalmbok fick elva av hennes sånger plats; i 1986 års psalmbok representeras hon med fjorton psalmer. Väckelserörelsens sånger hade fått en stadig plats i kyrkans gemensamma bok.

För den som värnar svensk kultur är detta ett arv att använda. Sandells psalmer förbinder hem, församling och generationer genom ord som människor har sjungit tillsammans. Deras religiösa innehåll går inte att redigera bort utan att förklara dem fel. Börja med de tre sångerna, läs hela stroferna och lär barnen vad orden betyder. Då kan de också förstå något av de svenskar som sjöng före dem.