I Australien har en senator från regeringspartiet Labor hittat ett nytt hot mot unga kvinnor. Hotet består av andra kvinnor som bakar tårta åt sina män. Ellie Whiteaker, invald för Western Australia 2025, visade i en video på Instagram upp tre så kallade tradwife-inlägg som exempel på sådant kvinnor inte borde mötas av på nätet, och kopplade dem sedan till regeringens nya lag om plattformarnas ansvar. Det som är olagligt utanför nätet ska vara olagligt på nätet också, och hot, förtal och övergrepp har redan sina paragrafer. En kvinnas val att stanna hemma med barnen, eller en annan kvinnas val att satsa allt på karriären, har lagstiftaren däremot inget med att göra.
Lagen heter Online Safety Amendment (Digital Duty of Care) Bill 2026 och bygger ut den australiska nätsäkerhetslagen från 2021. Kommunikationsminister Anika Wells lade fram förslaget i representanthuset den 15 oktober, och kammaren antog det med ändringar den 28 oktober. Nu ligger det i senaten, där utskottet ska lämna sitt betänkande senast den 20 november. Regeringen vill ha lagen klar före årsskiftet och räknar med stöd från De gröna. Kärnan är en allmän omsorgsplikt. Den som driver en tjänst på nätet ska skydda vuxna och barn mot seriously harmful material and conduct, alltså allvarligt skadligt material och beteende. Ett företag som bryter mot plikten kan få böter på upp till 109,2 miljoner australiska dollar.
Ordet tradwife står inte i lagtexten. Det är Whiteaker som har fyllt det vaga skadebegreppet med innehåll. I videon visar hon en kvinna som bakar en tårta åt sin man, en annan som bakar med barnen under texten ”trad wives aren't a trend. This used to be called being a woman” och ett par under texten ”how life feels when my only bosses are God and my husband”. Unga kvinnor uppmanas enligt Whiteaker att ”give up their independence, to submit to a man, to obey their husbands, things that women just shouldn't be exposed to online in 2026”. Därefter knyter hon budskapet till lagen. ”Our Digital Duty of Care Bill puts responsibility on the platforms. It holds them accountable for what you see in your feeds.”
Hennes försvarare kommer att säga att hon vände sig mot budskap om underkastelse och lämnade hemmafruarna i fred. Det hon valde att visa var bakning, barn och en kristen syn på äktenskapet. Den synen kan man ogilla och argumentera mot. När en företrädare för regeringen kallar den något kvinnor inte borde exponeras för, och i samma andetag pekar på en lag med böter på över hundra miljoner dollar, har hon gjort en livshållning till en fråga för staten.
Böterna träffar plattformarna. Kvinnan som filmar sitt bakande slipper själv betala, men det hjälper henne föga. Ett teknikbolag som riskerar 109,2 miljoner dollar för att ha släppt igenom något ”allvarligt skadligt” kommer inte att pröva gränsfallen i domstol. Bolaget trycker ned dem i flödet eller tar bort dem. När en senator från regeringspartiet offentligt räknar upp vad hon anser att begreppet omfattar vet bolagens jurister åt vilket håll de ska vika, och staten slipper förbjuda något själv eftersom plattformarna sköter rensningen åt den.
Regeringen och Whiteaker säger att lagen ger mer valfrihet, eftersom användaren får rätt att välja bort algoritmen. Den rätten får gärna stå kvar. Den som vill slippa bakvideor kan också scrolla förbi dem. Men den som menar allvar med valfrihet låter bli att peka ut vilka livsval som ska bort ur andras flöden.
När en sådan lag väl finns brukar politiker och lobbyister dessutom vidga den. Tankesmedjan Australia Institute driver tillsammans med 80 organisationer, bland dem judiska, muslimska och hinduiska lobbygrupper, att hate speech ska skrivas in i lagen. Ett av de mest töjbara begreppen i den politiska debatten skulle då hamna i en lag som hotar plattformarna med jätteböter. De som driver det kravet vill åt åsikter som i dag är lagliga.
Den som har följt den australiska debatten känner igen mönstret. Först gällde det unga mäns flöden och den så kallade manosfären. Whiteaker motiverar själv sitt utspel med att man länge har talat om vad unga män ser på nätet och att det nu är dags att tala om vad unga kvinnor ser, och därmed har hon och hennes partikamrater kommit fram till hemmet. Senatorn Ralph Babet från United Australia Party sammanfattade det med orden ”Labor is now saying that looking after your family is misogyny. Their solution? Censor the internet.” Både Coalition och One Nation står emot lagen.
Gränsen går att dra med enkla medel. Hot, förtal, bedrägerier och övergrepp mot barn är brott, oavsett om de begås på ett torg eller i ett kommentarsfält, och plattformarna ska inte vara frizoner för brottslingar. Åsikter om hur man bör leva hör till en annan kategori. Den unga kvinna som filmar sin morgonrutin som chef och berättar att hon aldrig tänker gifta sig ska få göra det, liksom den som bakar bröd med fyra barn i köket och säger att hon har världens bästa jobb. Det vore lika fel att trycka ned girlboss-videor med motiveringen att de kan locka unga kvinnor att skjuta upp barnafödandet, eftersom samma frihet ska gälla åt båda hållen.
Tradwife-rörelsen är politisk. Den hävdar att hemmet och moderskapet har ett värde som arbetslinjen har glömt bort, och den riktar sin kritik mot det samhälle som Labor och dess likar har byggt. Därför skaver den hos makthavarna. En regering som börjar klassa en motståndares livshållning som skadlig har tagit ett första steg mot att låta staten avgöra vilka politiska idéer medborgarna får möta. Den hållningen hör inte hemma i en demokrati, i Australien lika lite som i Sverige.
Senatens utskott säger sitt den 20 november. Australiens senatorer kan fortfarande stryka det vaga skadebegreppet eller skriva in ett uttryckligt skydd för lagliga åsikter och livsval. Svenska politiker bör redan nu bestämma sig för var de står när samma tankar dyker upp här. Den som vill skydda unga kvinnor på nätet kan börja med att lita på att de själva klarar att välja mellan kontoret och köket.


Laddar kommentarer…