I måndags meddelade Danmark, Tyskland, Österrike, Nederländerna och Grekland att de går vidare med planerna på ett återvändandecentrum i Rwanda. Centret ska kunna ta emot personer som saknar rätt att stanna i EU och vars återvändande till hemlandet har kört fast. Samma dag krävde två rapportörer i Europarådets parlamentariska församling, Sandra Zampa och Michael German, att projektet läggs ned. De vill avbryta arbetet redan innan regeringar och Rwanda har enats om villkoren.
Två läger i Europa
I juni röstade 418 ledamöter i Europaparlamentet för de nya återvändandereglerna. 218 röstade emot. Den kristdemokratiska EPP-gruppen röstade övervägande ja, de gröna övervägande nej. I oktober antog även EU:s ministerråd reglerna, som öppnar för återvändandecentrum utanför unionen. EU-kommissionen har deltagit som observatör i samtalen om Rwanda. Majoriteten har gett länderna möjlighet att pröva modellen. Nu bör de använda den.
I Euronews försvarade Charlie Weimers (SD) försöket redan på måndagskvällen. Ett center kan börja i liten skala och byggas ut om det fungerar, menade han. Abir Al-Sahlani (C) frågade hur Rwanda ska få ursprungsländerna att ta emot människor när europeiska regeringar har misslyckats. Vi vet redan vad som händer när återvändandet kör fast. Människor blir kvar trots verkställbara beslut. Där ligger fokus för oss.
Europarådets generalsekreterare Alain Berset sade på tisdagen att stater har rätt att utvisa personer som saknar rätt att stanna. Han vill se hur centret ska uppfylla europeiska människorättskrav. Vem ingriper om Rwanda tänker skicka någon vidare till ett land där personen riskerar förföljelse? Avtalet ska ange vem som har ansvaret och hur det ska gå att kontrollera att villkoren följs. Svar lär komma. Det viktiga är att de direkt avvisar kraven på att lägga ned projektet.
Forssell måste ge besked
Migrationsminister Johan Forssell (M) var också i Wien. På X skriver han att det blir ”mycket intressant att följa hur arbetet utvecklas” med återvändandecentret i Rwanda. Han pekar också på juridiska och praktiska utmaningar.
Sverige står utanför Rwandaprojektet. I en kommentar till DN säger Forssell att Sverige följer arbetet, att regeringen har varit öppen för ett nordiskt pilotprojekt och att nästa regering får ta ställning. Det är oroväckande med tanke på risken för en rödgrön röra som vill återvända till politiken från 2014.
Men alldeles oavsett bör Forssell redan nu redovisa vilka kontakter Sverige har tagit om Rwanda och om han i Wien tog upp frågan om svenskt deltagande.
Partierna som förhandlar om regeringsmakten måste ge besked om vad de tänker göra. Såpass viktig är frågan. Vill de driva ett nordiskt center får de säga vilka länder som är beredda att delta och när de vill inleda förhandlingar. Nästa regering bör självklart begära att Sverige får delta i förhandlingarna om Rwanda så snart den tillträder. Villkoren skrivs av dem som deltar. Danmark har tagit sin plats. Sverige måste ta sin.


Laddar kommentarer…