Rikspolischefen Petra Lundh meddelade den 21 november att svensk polis i början av nästa år öppnar en utlandsstation i Irak. Inom två år ska fyra till öppnas, och hon nämner Nordafrika som tänkbart. Polisen har inget val. Sverige har importerat brottslighet, som nu leds från länderna invandringen en gång kom ifrån, och polisen får resa efter. Stationen i Irak är en del av notan för den mångkultur riksdagen gjorde till statens linje 1975, och notan kommer att växa tills staten börjar ta tillbaka de medborgarskap den har delat ut.
”Vi ska köra igång med en pilot där vi ska öppna en utlandsstation i Irak i början på nästa år”, sa Lundh. Hon vill hitta de kriminella som gömmer sig utomlands och bygga ett närmare samarbete med polisen i länderna där de håller till. Polisen har kartlagt omkring 800 personer som från utlandet deltar i brottsligheten i Sverige. Ett fyrtiotal av dem är nyckelaktörer, och de finns i tolv länder. Från januari till början av augusti i år grep polis utomlands 188 personer på svenska efterlysningar.
Mannen som beställer en skjutning i en svensk förort sitter ofta i Irak, Libanon, Turkiet, Förenade Arabemiraten eller Marocko. Sverige gav honom, eller hans föräldrar, en fristad. Nu använder han Sverige som marknad och ursprungslandet som skydd, och utförarna hämtar han bland pojkarna i de områden som sedan länge inte längre är Sverige.
Inget samarbete med Iran
Den kändaste av dem når polisen inte alls. Foxtrotledaren Rawa Majid lämnade Sverige 2018, och polisen räknar med att han i dag finns i Iran. I november bedömde polisen att Foxtrot fortsätter med narkotikahandel och utpressning här och att det är det enda nätverket som i dag har påverkan i hela landet. I Iran blir det ingen station. ”Därför att vi i svensk polis av naturliga skäl inte kan ha nåt sånt samarbete med Iran”, säger Lundh. Sveriges största kriminella nätverk leds från en muslimsk diktatur som svensk polis inte kan tala med.
I Irak går det bättre, på Iraks villkor. Irak lämnar inte ut sina egna medborgare. I augusti dömde en irakisk domstol en internationellt efterlyst man med både svenskt och irakiskt medborgarskap till livstids fängelse för narkotikahandel. Han hade använt irakiskt territorium för att styra ett kriminellt nätverk i Sverige, och svenska åklagare hade samarbetat med den irakiska myndigheten. Statsminister Ulf Kristersson kommenterade domen med att han ”hade gärna ställt honom inför rätta i Sverige”. Irak har låst in en av männen som gjort svenska gator farliga, och regeringschefen i landet han har terroriserat önskar honom tillbaka till en svensk rättssal, med svenskt pass i fickan den dag han kommer ut.
Irak behandlar honom som irakier, och Sverige borde dra samma slutsats. I andra frågor har Sverige haft svårt att få Irak att ta ansvar för sina medborgare. Sedan 2008 finns ett avtal mellan länderna om återvändande, och regeringen har själv medgett att Irak under flera år inte har följt det i alla delar av landet. Hösten 2023 genomförde Sverige den första chartrade tvångsutvisningen till Irak sedan 2012. Ett land som på elva år inte fick i väg ett enda chartrat utvisningsplan till Irak ska nu öppna en polisstation där. Rikspolischefen berättar för sina utländska motsvarigheter om läget i Sverige ”till och med ner på personnivå” och frågar vad de själva behöver hjälp med, som den part som numera har mest att be om.
Vänstern vill ha de kriminella i Sverige
Verktyget som behövs finns i en grundlagsändring som riksdagen slutligt antog den 11 november. Från den 1 januari 2027 kan staten genom vanlig lag återkalla medborgarskapet för den som också är medborgare i ett annat land, om han har fått det genom oriktiga uppgifter eller dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Lagen som ska ge ändringen innehåll är ännu inte skriven, och riksdagen ska skriva den så att den träffar gängledarna. Ett nätverk som från en annan stat styr skjutningar och utpressning över hela Sverige skadar landets vitala intressen lika mycket som en främmande makts agent.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig och varnar för två klasser av medborgare. Men den som från utlandet beställer våld mot svenska grannskap har redan valt klass själv.
Migrationsverket har hittills dragit in det permanenta uppehållstillståndet för elva av de 150 mest prioriterade utlandsbaserade aktörerna, eftersom de inte har bott i Sverige på länge. Mer än så förmår staten inte med dagens regler. Nästa steg måste gälla också dem som enbart har svenskt medborgarskap. Vägen dit är längre och kräver en hårdare lagstiftning än riksdagen hittills har vågat pröva, och den diskussionen ska börja nu, medan polisen packar för Irak.
Lagen måste bli ännu hårdare
Politikerna begick felet långt innan någon gängledare flydde. Fram till mitten av 1970-talet förväntade sig Sverige att den som kom hit skulle bli svensk. År 1975 ersatte riksdagen den förväntan med mångkulturens valfrihet, och i femtio år har politikerna låtit nykomlingar behålla sina gamla lojaliteter utan att kräva några nya. Försvararna av den ordningen påpekar att många av gängledarna växte upp i Sverige. Det gör saken värre. Under femtio år av integrationspolitik har Sverige fostrat män som ser landet som en marknad och Irak som ett hem att fly till.
Stationen i Irak ska få göra sitt jobb. Männen den hittar ska stanna där de döms, utan svenskt pass och utan väg tillbaka, och Sverige ska sluta ta emot fler som följer i deras spår.
Men vi måste också tala ett språk som de kriminella invandrargängen förstår. Också den som utför brottet, som är beredd att jobba för de kriminella gängen, ska få sitt medborgarskap tillbakadraget och skickas tillbaka till det land där han eller hans föräldrar kom ifrån. Om det inte går bör ett avtal göras med ett tredje land, likt det som nu flera europeiska länder diskuterar med Rwanda.
Polisen kan öppna fem utlandsstationer, men gränsen och medborgarskapet ligger hos riksdagen, och där finns femtio år att ta igen.
Artikelbilden är AI-genererad.


Laddar kommentarer…