Den somaliske predikanten Mohamed Idris har berättat vad han och hans meningsfränder har byggt i Sverige. I en intervju på Al Jazeeras poddplattform Atheer, publicerad den 16 november i serien Afrikanska berättelser, säger han att somalierna i Europa har följt samma modell som i USA. ”Vi har etablerat 50 stora center runt om i Sverige, de flesta i före detta kyrkor”, säger han. Idris beskriver ett långsiktigt bygge av egna institutioner, egen auktoritet och egen sammanhållning i ett annat folks land. Svenska politiker har i decennier kallat det migration, men den som tar honom på orden ser en bosättning.
Idris talar med en byggherres auktoritet. Han föddes 1957 i Qandala i Somalia, har studerat i Mecka och Medina sedan 1977 och var mellan 1987 och 1997 redaktör för islamsidan i dagstidningen Annadwa i Mecka. Han har skrivit en biografi över Abd al-Aziz ibn Baz.
Sedan 2001 har han varit återkommande talare på de årliga konferenserna i Sverige och Norge, och han har lett insamlingar till mer än hundra moskéer och center i bland annat USA, Storbritannien, Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Han talar om sitt eget livsverk, och han gör det med stolthet.
Somalier ska bygga makt i våra länder
Han är också tydlig med vad centren är till för. I intervjun nämner han tre skäl till att somalierna har lyckats i diasporan. Det första är banden till Koranen, det andra att man bygger moskéer som sociala center och det tredje att familjer och släktingar håller ihop. Moskén ska enligt honom vara en institution för utbildning, vägledning och för att ”organisera samhällets angelägenheter”.
Bönen ingår, men Idris tänker sig moskén som navet i ett eget, parallellt samhälle.
Där undervisar imamerna barnen och ger familjerna vägledning, och där samlar föreningen in pengarna. Svenska myndigheter, skolor och domstolar blir i den ordningen något man har att göra med utåt, medan imamen och släkten styr livet inifrån.
Modellen är prövad. År 2000 var Idris med och grundade North American Council of Somali Imams, som senare blev Islamiska föreningen i Nordamerika. Enligt hans egen berättelse har organisationen varit med och etablerat omkring 50 center i USA för sammanlagt 180 till 200 miljoner dollar, och kvinnorna har stått för en stor del av finansieringen. Bygget kräver kapital och tålamod, och Idris säger att han och hans meningsfränder har följt samma recept i Sverige.
Så ska man ta över Väst
Den som har följt debatten om Muslimska brödraskapet känner igen tankefiguren. Man bygger en förening och en skola i taget, generation efter generation, tills de egna institutionerna står starkare än värdlandets. Idris behöver ingen hemlig plan, eftersom han berättar öppet på Al Jazeera hur det går till. Islamiseringen kräver efterfrågan och någon som bygger institutionerna, och Idris är en av byggarna.
Att så många center ligger i gamla kyrkor är ingen slump.
Staten för inget register över moskéer, och Myndigheten för stöd till trossamfund kan inte säga hur många de är. Våren 2009 fanns sex lokaler i landet som var byggda som moskéer. Föreningarna har alltså inrättat de flesta moskéer i lokaler som byggdes för något annat, och en tom kyrka ligger närmast till hands.
I Flen har en muslimsk förening köpt Pingstkyrkan. I Visby har Gotlands muslimska församling skrivit på ett köpekontrakt för Vita huset, en tidigare baptistkyrka.
I rum där svenskar sjöng psalmer i generationer ska imamerna nu forma ett annat samhälle.
Religionsfriheten som täckmantel
Invändningen är att köpen följer av religionsfriheten och att församlingarna säljer frivilligt på en öppen marknad. Lagen tillåter köpet, men ingen lag tvingar en kristen församling att lämna sitt kyrkorum till den tro som tar dess plats. En församling som säljer sitt heliga rum till högstbjudande får det inte tillbaka, och de församlingar som säljer bör fråga sig vem de lämnar nycklarna till.
Idris egen väg visar hur lättvindigt västländerna har delat ut det som är deras. Han kom till USA den 21 juni 1997 och blev amerikansk medborgare den 27 februari 2003. I ansökan uppgav han inga utlandsresor, trots att han hade gjort minst 13 sedan han kom. Den federala distriktsdomstolen i södra Ohio fann att han hade fått medborgarskapet genom att dölja väsentliga fakta och lämna avsiktligt felaktiga uppgifter, och återkallade det den 20 september 2017. Appellationsdomstolen fastställde domen den 24 maj 2018.
Amerikanerna tog tillbaka det han hade ljugit sig till, medan samme man sedan 2001 har varit en återkommande gäst på konferenser i Sverige och utövar stort inflytande på somaliska klanerna i vårt land.
Migration, invasion eller ockupation?
Ordet migration får det att låta som om enskilda människor flyttar för att söka arbete eller skydd och sedan blir en del av landet. Idris beskriver grupper som flyttar som grupper, håller ihop genom släkten, bygger egna maktcentra och tar över det gamla landets byggnader. Ett land som tar emot sådant i den skala Sverige har gjort i decennier lämnar över mark och rum, och till slut inflytande. Det är en förskjutning av makt över territorium, och svenska politiker har gett den sin välsignelse.
Politikerna bör ta Idris på orden. Den som säger att hans moskéer ska organisera samhällets angelägenheter har sagt att han vill bygga ett samhälle vid sidan av det svenska, och staten ska inte stödja ett enda sådant center med en krona.
Den som har ljugit sig till ett svenskt medborgarskap ska förlora det, och riksdagen ska skriva lagen så att det går.
Invandringen från de miljöer där moskén är samhällets nav ska hållas så nära noll som möjligt, och återvandring ska bli politikens mål.
De församlingar som äger tomma kyrkor bör sälja dem till någon annan kristen eller hålla dem öppna själva.
Predikanten har berättat vad han har byggt, och nu är det svenskarna som ska avgöra vad som får stå kvar.


Laddar kommentarer…