Danmarks statsminister Mette Frederiksen vill ha ett Danmark som är danskt. Det säger hon i B.T:s debattpodd Borgerlig Tabloid, där hon intervjuas med anledning av planerna på ett återvändandecentrum i Rwanda.
Men samtalet med programledaren Joachim B. Olsen kommer också att handla om hur Frederiksen ser på invandringens konsekvenser för Danmark.
– Jag är inte anhängare av ett mångkulturellt samhälle där man likställer kulturer, säger hon i intervjun som återges av B.T.
– Jag är europé, dansk och ålborgensare. Och jag är inte heller anhängare av ett stort befolkningsutbyte. Jag tror på att det ska finnas en stark majoritetskultur.
När Frederiksen får frågan vad hon menar med ett danskt Danmark svarar hon att det ska finnas en tydlig majoritetskultur.
Programledaren frågar om hon menar en majoritet av etniska danskar.
– Vi är ju ett danskt samhälle och vi är ett ursprungligt folk som är etniskt danskt. Det förändras ju när det kommer människor hit. Men det måste vara så att det också i framtiden finns ett Danmark där det finns en stark majoritetskultur.
Frederiksen talar alltså öppet om den etniskt danska befolkningen och om hur invandringen förändrar landet.
Varnar för dominanskultur
Statsministern pekar särskilt på invandringen från Mellanöstern och Nordafrika. Hon säger att alltför många människor har kommit till Danmark med uppfattningar som går emot den danska samhällssynen, eller med uppfattningen att islam ska stå över lagen.
Hon säger också att människor som invandrat har gjort en positiv skillnad i Danmark. Det förändrar enligt Frederiksen inte problemet med den dominanskultur hon ser.
– Den där dominanskulturen är farlig. Och det säger jag som socialdemokrat, som kvinna, som dansk – men också som statsminister för ett land där dominanskultur inte är förenlig med det sätt som vi har byggt upp ett samhälle på.
Det är ett rakt besked från ledaren för den danska socialdemokratin. Danmark har en egen kultur som ska fortsätta att prägla landet. Alla kulturer ska inte likställas.
Ett annat språk i Sverige
Även de svenska Socialdemokraterna talar numera om en stram invandringspolitik och krav på integration. Partiledaren Magdalena Andersson har lyft fram behovet av en starkare samhällsgemenskap och värderingar som inte kan kompromissas bort. Partiet säger sig vilja bekämpa segregation och parallellsamhällen. Hur det ska ske tillsammans med V, MP och C lämnar vi därhän.
Men det är långt från Anderssons tal om samhällsgemenskap till Frederiksens ord om ett danskt Danmark, en ursprunglig etniskt dansk befolkning och ett befolkningsutbyte.
I somras sade Sverigedemokraternas dåvarande migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling att det fanns för många personer i Sverige som inte var en del av den etniskt svenska befolkningen och att det hade orsakat stora problem.
Den socialdemokratiske toppolitikern Ardalan Shekarabi kallade uttalandet för ”rasistiskt skitsnack”. Även borgerliga politiker och personer inom SD tog avstånd. Partiledaren Jimmie Åkesson beskrev det som olyckligt.
Aspling uttryckte sig annorlunda än Frederiksen. Han pekade uttryckligen ut antalet människor som inte är etniska svenskar som ett problem. Men reaktionerna visar hur laddad frågan om befolkningens etniska sammansättning är i Sverige.
”Omoralisk och vedervärdig”
Frågan har också satt djupa spår inom Sverigedemokraterna.
Under hösten har partiets syn på svenskhet lett till en öppen konflikt mellan Mattias Karlsson och Richard Jomshof. Karlsson försvarar partiets linje om en öppen svenskhet, där den som anammar svensk kultur, talar språket och känner lojalitet med Sverige kan bli svensk. Jomshof har framhållit att även etnicitet och biologiska band har betydelse.
I en ordväxling på Facebook skrev Jomshof att han står fast vid att det finns ett värde i att svenskarna fortsätter att utgöra folkmajoriteten i sitt eget land.
Karlsson svarade att han uppfattade Jomshofs resonemang som att Sverige egentligen bara tillhörde dem med rätt gener eller släktbakgrund, medan assimilerade svenskar med annan bakgrund skulle accepteras som ett slags andra klassens svenskar.
– Jag står för att det är en omoralisk och vedervärdig hållning, skrev Karlsson enligt den ordväxling som återges av Aftonbladet.
Det var Karlssons tolkning av Jomshofs hållning. Jomshof menade själv att han försvarade värdet av att svenskarna förblir folkmajoritet. Inläggen på Facebook raderades senare.
I ett eget inlägg beskrev Karlsson etnonationalismen som ”en omoralisk, simplistisk och onödigt splittrande ideologisk strömning”. Han skrev att den enligt honom förmedlar till assimilerade svenskar att de inte är fullt accepterade.
– Det är enligt min mening förkastligt och direkt vedervärdigt.
Karlsson förklarade samtidigt att han inte förnekar att etniska svenskar existerar. Hans invändning gäller den syn på nationell tillhörighet som han förknippar med etnonationalism.
En fråga till Karlsson
Jimmie Åkesson har själv talat om ett folkutbyte. År 2024 skrev han att de demografiska förändringarna i Sverige på lång sikt innebär just detta, med betoning på kultur och värderingar. Begreppet fick dåvarande statsministern Ulf Kristersson och KD-ledaren Ebba Busch att ta avstånd från ordvalet.
Åkesson har nu också slagit fast att SD står fast vid principen om en öppen svenskhet. Den som har utländsk bakgrund ska enligt partiet kunna bli svensk.
Det finns alltså svenska politiker som talar om folkutbyte och om värdet av att svenskarna förblir en majoritet. Men medan en dansk socialdemokratisk statsminister kan tala om en ursprunglig etniskt dansk befolkning och behovet av en stark dansk majoritetskultur, pågår en hård strid om etnicitet inom Sveriges största nationalistiska parti.
Vad skulle Mattias Karlsson säga till Mette Frederiksen?
Hon har inte sagt samma sak som Jomshof. Hon har inte uttryckligen ställt upp ett mål om att etniska danskar ska förbli majoritet. Men hon har talat om det danska folket och om en befolkningsförändring som hon inte vill se.
Karlsson skulle kunna se hennes ord som ett försvar för den majoritetskultur som även han vill bevara. Han skulle också kunna fråga henne vilken betydelse hon anser att den etniskt danska befolkningen har för Danmarks framtid.
Det vore en diskussion värd att höra. För bakom orden finns en fråga som människor har rätt att ställa sina politiker.
Vilket land är det ni tänker lämna vidare till våra barn?



Laddar kommentarer…