Elpriserna stiger inför vintern, och Socialdemokraterna har sagt vad de tycker om saken. Monica Haider, som företräder partiet i riksdagens näringsutskott, fick i Sveriges Radios Ekonomiekot Extra frågan om elskatten och elmomsen borde ses över. ”Egentligen inte. Det är välkomna inkomster i statskassan”, svarade hon. På ena sidan står Partiet, med stort P, med statskassan i famnen. På den andra står folket med elräkningen. Elskatten borde så klart sänkas till EU:s golv och på sikt tas bort helt, och ett parti som kallar svenskarnas elräkningar för välkomna inkomster ska inte få bestämma över den.
Haider fick också frågan om Socialdemokraterna vill sluta räkna upp elskatten med inflationen varje år. ”Det är inget vi vill göra i Socialdemokraterna”, sa hon. Hon har suttit i riksdagen för Kronobergs län sedan 2014 och är metallarbetare till yrket. Partiet som en gång lovade att bygga landet åt vanligt folk skickar i dag fram en av sina egna för att förklara varför vanligt folk ska betala mer för strömmen.
Tidöregeringen hade redan valt en annan väg. Inför 2026 sänkte den elskatten från 43,9 till 36,0 öre per kilowattimme exklusive moms, den första sänkningen sedan 1991. I mars föreslog Finansdepartementet i en promemoria att den årliga uppräkningen skulle slopas och att skatten skulle låsas på 36,0 öre från den 1 januari 2027. Sedan kom valet. Den 5 november beslutade övergångsregeringen att skatten i stället stiger till 36,2 öre, eller 45,25 öre med moms, vid årsskiftet. I budgeten som övergångsregeringen lade fram en vecka senare finns ingen sänkning, och högkostnadsskyddet för el upphör när året är slut.
Två tiondels öre per kilowattimme är ingen stor summa, och därför säger Haiders nej så mycket. Ett parti som vägrar avstå från den minsta tänkbara höjningen har ingen avsikt att röra skattens nivå. Haider sa det också rent ut när hon fick frågan om en översyn. Skatten och momsen ska stå kvar, eftersom staten tycker om pengarna.
Och pengarna är stora. Energiskatten på el drar in runt 30 miljarder kronor om året. Ovanpå skatten lägger staten moms, och momsen växer med priset. Varje gång spotpriset rusar, under en kall vecka i februari eller en vindstilla dag i södra Sverige, får staten in mer. Det är den jackpotten Haider kallar välkommen. En eluppvärmd villa som gör av med 15 000 till 20 000 kilowattimmar om året betalar runt 6 800 till 9 000 kronor i elskatt inklusive moms, och då är momsen på själva elen och nätavgiften inte medräknad.
Haider har ett svar till dem som får räkningen. ”Vi försöker kompensera det med andra reformer i statsbudgeten.” Där har vi Partiets ordning i en mening. Politikerna tar först pengarna ur hushållens fickor och bestämmer sedan vem som får något tillbaka, när och på vilka villkor. Den som får tillbaka en del av sina egna pengar ska känna tacksamhet mot givaren, och så vill Socialdemokraterna ha det. Svensken ska stå med mössan i hand inför statsbudgeten i stället för att behålla det han själv har tjänat.
Vänsterns vanliga invändning är att en generell skattesänkning ger mest till den som använder mest el. Den som använder mest el är villaägaren på landsbygden med elvärme, barnfamiljen med en tvättmaskin som går varje dag och småföretagaren med kylrum och verkstad. De lever i ett kallt land och betalar en skatt som politikerna har gjort till en inkomstkälla.
Politikerna vet själva vad elskatten kostar. Riksdagen har satt ned skatten för industrin, och nedsättningen är i år värd 13 till 14 miljarder kronor. Med den har de erkänt att skatten slår mot jobben och konkurrenskraften. Villaägaren i Kronoberg som röstade Haider in i riksdagen får ingen sådan hänsyn. Han betalar fullt, med pengar som han redan har betalat inkomstskatt på.
EU:s energiskattedirektiv kräver en minimiskatt på el på en euro per megawattimme för hushållen, ungefär ett öre per kilowattimme. Sverige tar 36,2 öre. Resten har svenska politiker lagt dit själva, och de kan ta bort det i nästa budget. Socialdemokraterna känner till golvet. I sin budgetmotion för 2025 föreslog partiet att elskatten för stora värmepumpar i fjärrvärmen skulle sänkas till EU:s miniminivå, för att hålla nere elnätsavgifterna. För fjärrvärmeverken förstår partiet att lägre elskatt ger lägre kostnader. För villaägaren blir samma skatt en välkommen inkomst.
Sverigedemokraternas Henrik Vinge krävde samma vecka sänkt elskatt och ett förlängt högkostnadsskydd. Skiljelinjen är tydlig. Ena sidan vill att svenskarna ska betala mindre för sin el, den andra räknar elräkningen som en tillgång för staten. Regeringsfrågan är inte avgjord, och de partier som förhandlar om makten ska ge besked innan de tar den. Den regering som tillträder ska i sin första budget sänka elskatten till EU:s golv och slopa uppräkningen, och sedan driva i Bryssel att golvet ska bort så att Sverige får avskaffa skatten på sin egen el.
Den som bor i ett hus med elvärme bör komma ihåg vilket parti som kallade hans räkning välkommen.


Laddar kommentarer…