Hoppa till innehållet
Asylsökandet är ner med 78 procent och nu måste återvandringen ta fart
I texten

Under valåret 2022 sökte nästan 17 000 personer asyl i Sverige. I år räknar Migrationsverket med omkring 3 700, en minskning med 78 procent på fyra år. Politiker och debattörer förnekade i årtionden att Sverige kan bestämma hur många som kommer hit, och de hade fel. Kan Sverige styra hur många som kommer, kan Sverige också bestämma att fler ska återvända, och det är där arbetet måste ligga nu.

Nedgången har pågått länge och har inte stannat. Antalet asylsökande har sjunkit varje år sedan 2022. Förra året sökte drygt 6 700 personer asyl. Mellan nyår och den 11 juni i år kom omkring 2 000 ansökningar, 44 procent färre än under samma period 2025. För 2027 räknar Migrationsverket med 3 000 förstagångsansökningar. Myndigheten skriver själv att reformerna som avskaffade spårbytet och de skärpta regler som gäller sedan den 1 oktober kan "ytterligare minska Sveriges attraktivitet som destinationsland". I många år behandlade ämbetsverket varje skärpning som ett hot mot humanismen. Nu talar samma tjänstemän om attraktivitet som något som går att sänka, och det är en seger för dem som stod på sig när det kostade.

Samma riktning gäller medborgarskapet. Sedan den 6 juni gäller nya och strängare regler, och färre får det svenska medborgarskapet till skänks. Det är rätt väg. Medborgarskapet ska vara kvittot på att någon har blivit en del av folket, och staten ska kunna säga nej till den som inte har blivit det. Migrationsverket räknar ändå med 48 000 ansökningar om medborgarskap i år. Den siffran ska också ned.

Politikerna borde ha gjort allt detta årtionden tidigare, och snabbare. Ingen regering har tyvärr en tidsmaskin, men nästa regering kan avgöra hur Sverige ser ut 2030.

Asylen är dessutom en liten del av inflödet. För 2026 räknar Migrationsverket med 70 000 ansökningar som gäller arbete, 56 000 som gäller anknytning och 31 000 som gäller studier, förstagångsansökningar och förlängningar sammantaget. Till det kommer 9 500 ukrainare med tillfälligt skydd. På asylområdet har riksdag och regering visat att nivåerna går att pressa ned när viljan finns. Samma vilja behövs för resten av invandringen.

Utresorna går åt fel håll

Medan inflödet minskar står återvändandet och stampar. Migrationsverket sänker sin prognos för utresor efter lagakraftvunna utvisningsbeslut med 800 för i år och 400 för nästa år. Planeringsdirektören Eric Ramstedt förklarar det främst med att färre söker asyl. Myndigheten räknar med att 7 700 personer reser ut självmant i år, varav 2 600 efter ett avslag på asylansökan, och att 2 650 lämnar landet med tvång. År 2028 tror myndigheten att de självmant utresta har sjunkit till 4 700.

Den utvecklingen räcker inte. Färre nya asylsökande ger färre nya avslag, och då krymper utresorna av sig själva så länge staten nöjer sig med att verkställa det som redan ligger på bordet. Sverige har tagit emot hundratusentals människor de senaste decennierna, och det är bland dem återvandringen ska ske.

Den 19 november hävde Migrationsverket den beslutspaus som myndigheten själv hade infört för iranier och libaneser. I drygt tio månader för Iran och drygt åtta för Libanon rådde myndigheten sina handläggare att inte fatta avslagsbeslut, medan de fortfarande fick bevilja bifall. Migrationsverket motiverade pausen med att informationsläget var för osäkert. Försvararna kallar det rättssäkerhet, men en myndighet som i tio månader kan säga ja men inte nej har valt sida. Nu ska handläggarna avgöra ärendena, och den som saknar skyddsskäl ska resa hem.

Piska och morot

Verktygen finns. Sedan den 1 oktober gäller den nya mottagandelagen. Asylsökande ska bo på mottagnings- och återvändandecenter och får som huvudregel inte lämna länet. Den som har ett verkställbart utvisningsbeslut ska anmäla sig tre gånger i veckan. EU:s nya återvändandeförordning gäller sedan den 16 oktober. Nästa regering ska använda reglerna fullt ut och söka sig till de länder som nu prövar återvändandecenter utanför unionen, i Rwanda eller på annat håll.

Piskan behöver en morot. Den som har rätt att bo här men hellre vill bygga sin framtid i sitt ursprungsland ska få ett återvandringsstöd som gör flytten möjlig och lönsam. Myndigheter och kommuner ska informera aktivt om stödet, och staten ska följa upp hur många som tar det och varför andra avstår. Politiker som i dag viskar om återvandring ska börja tala högt om den som ett erbjudande.

I övriga Europa säger ledande politiker nu sådant som nyss var otänkbart. I Markus Lanz på ZDF sade EPP-ordföranden Manfred Weber, med Ceuta som exempel, att man måste kunna upphäva asylrätten tillfälligt när en stat använder migration som ett politiskt vapen. Ledaren för Europas största borgerliga partigrupp vill alltså kunna sätta asylrätten ur spel. För några år sedan hade hans egna kolleger kallat det extremt, och nu säger han det i tysk tv på bästa sändningstid.

Nästa regerings uppgift

Riksdagen röstade nej till Magdalena Andersson den 15 oktober och till Elisabeth Thand Ringqvist den 3 november. Den 8 november sade Andersson att hon vill bilda regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Talmannen Andreas Norlén vill ha processen klar i god tid före jul. Får Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet avgörande inflytande över migrationspolitiken kommer de att bromsa nedgången och lägga återvandringen i en byrålåda innan någon har hunnit öppna den.

Vilken regering som än tillträder ska återvandringen vara dess första prioritet på migrationsområdet. Asylsökandet och antalet nya medborgarskap ska fortsätta ned, och utresorna ska upp. Den regering som tycker att 78 procent räcker har missförstått uppdraget; en omfattande återvandring är avgörande för en svensk framtid.

Den som arbetar utomparlamentariskt behöver dock inte vänta på svaret i regeringsfrågan. Väljare och debattörer som vägrade backa har sett till att massinvandringen börjat avta, och vi kan göra samma sak med återvandringen.

Vi fortsätter att driva frågan tills den står överst på dagordningen, oavsett vem som sitter i Rosenbad.

Din reaktion

Den här texten gör mig…

Välj den känsla som bäst beskriver din reaktion.Rösta för att se hur andra läsare har reagerat.

Laddar kommentarer…

Vill du svara på den här artikeln?

Vi välkomnar debatt och olika perspektiv. Skriv ett eget inlägg som svar på denna artikel. Ditt svar bör vara minst 200 ord och hålla en god ton.

Mer från Vårdkasen

På papper

Vårdkasen Magasin

Vårdkasen Magasin

Fördjupning i tryckt form — och ett sätt att nå personer som behöver läsa Vårdkasen.

Nytt i butiken

Hämtar senaste produkt...

Huset i Älgarås

Skylten till Vårdkasens Kulturkafé och Antikvariat

Vårdkasens Kulturkafé och Antikvariat

Fika, böcker och film i Älgarås. Här möts gemenskapen på riktigt.