Under decennier har kontinenten kunnat undvika just den frågan. Så länge USA har burit den yttersta säkerhetsbördan har Europa haft utrymme att definiera sig självt som något administrerat, reglerat och i grunden avmilitariserat. Politik har kunnat reduceras till procedurer, kompromisser och en bekvämlighet där de svåraste frågorna aldrig riktigt behövt ställas.
Den tiden går nu mot sitt slut.
Osäkerheten räcker
Det krävs inte ens att ett amerikanskt tillbakadragande från Nato faktiskt genomförs. Något som Donald Trump upprepar ska ske, med jämna mellanrum. Det räcker att viljan finns där, att osäkerheten existerar. Redan det förändrar Europas förutsättningar i grunden.
Plötsligt går det inte längre att skjuta upp den avgörande frågan: Vad är Europa när det inte längre kan luta sig mot någon annan?
Svaret ligger inte i att försöka pressa fram en enhetlig stat. Den vägen är inte bara orealistisk, utan också felriktad. Europa är ingen nation. Det är en civilisation – och civilisationer fungerar inte genom att sudda ut sina inre skillnader, utan genom att organisera dem.
Ett Europa av flera centra
Ur den insikten kan ett mer moget Europa börja ta form. Vi söker inte ett enda centrum, utan flera naturliga, som samverkar. Ett sådant Europa vilar på olika pelare – var och en med sin funktion, sin tyngdpunkt och sitt ansvar.



Laddar kommentarer…