Hoppa till innehållet

Eriksson & SödermanVecka 4716–22 november 2026

Vem ska få peruk?

Mira Klang skriver på Riks att staten ska betala peruker för personer med könsdysfori, medan cancersjuka får stå för en stor del av kostnaden själva. Dan och Magnus om krönikan och om vad svensk vård väljer att prioritera.

Dan Eriksson, Magnus Söderman18 november 2026 · Kort avsnitt · 22 minuter

Kort avsnitt · 22 minuter. Ljudet spelas i spelaren längst ned och fortsätter när du går vidare på sajten.

Ladda ned mp3

Om avsnittet

Mira Klang har skrivit en krönika på Riks om Socialstyrelsens uppdaterade riktlinjer för könsdysfori, där regionerna rekommenderas att bekosta peruker och andra hjälpmedel. Den som tappar håret av en cancerbehandling får ett bidrag på några tusen kronor, och det räcker sällan till en bra peruk. Dan Eriksson och Magnus Söderman går igenom vad riktlinjerna omfattar, vilket underlag rekommendationen vilar på och varför den hamnat så högt på prioriteringslistan.

Samtalet tar också en självkritisk vändning: varför börjar oppositionen prata om cancervården först när det går att peka på transpersoner? Och vad säger det om svensk sjukvård att Miras cancer upptäcktes först i Norge, och att ett knä som skulle vänta i nio månader i Sverige opererades över en helg i Tyskland?

Läs Mira Klangs krönika på Riks: Staten betalar mäns peruker – men inte cancersjukas

Samtalet i text

Utskrift av ljudet, lätt redigerad: tvekljud och upprepningar är borttagna. Välj en tid för att lyssna därifrån.

  1. Dan Eriksson

    Men är det inte också intressant att den första gången vi pratar om cancervården mer eller mindre, det är när vi ska liksom peka på transor?

  2. Du lyssnar på Eriksson och Söderman.

  3. Dan Eriksson

    Hur är det där med manligt håravfall egentligen?

  4. Magnus Söderman

    Jo, men det har jag haft länge och är helt förnöjd med det.

  5. Dan Eriksson

    Har du sökt stöd?

  6. Magnus Söderman

    Nej, eftersom att som man så gör det inte så mycket att man tappar håret. Det kan till och med vara till ens fördel. Så jag har spelat de kort jag har fått. Tack och lov kan jag göra det.

  7. Dan Eriksson

    Men det finns ju många män som har problem med det, som tycker det är jättejobbigt. De åker till Turkiet och opererar in rygghår eller rövhår eller vad det nu är.

Läs hela samtalet (3 324 ord)
  1. Magnus Söderman

    Det finns det. Och jag ska inte tala för dem i dag för det kan jag inte. Men vill man det så tycker jag att man ska kunna göra det. Åka till Turkiet och...

  2. Dan Eriksson

    Tycker du man ska betala för det själv då?

  3. Magnus Söderman

    Ja, det tycker jag definitivt. Eftersom att det tillhör fåfängans. Om vi pratar rygghår, jag vet inte om någon gör det, men om vi talar fåfängeoperationer så tycker jag att de definitivt ska vara egenfinansierade.

  4. Dan Eriksson

    Men om man får liksom oönskat håravfall utav en behandling för cancer, och kanske behöver peruk under en viss tid och sådär, tycker du man ska få hjälp med det?

  5. Magnus Söderman

    Absolut. Självklart.

  6. Dan Eriksson

    Men det är också bara fåfänga.

  7. Magnus Söderman

    Fåfänga kopplat till en jobbig sjukdom som i sig gör att du inte klarar av saker och ting i livet. Att kunna ge en människa som någonstans sitter i dödens väntrum möjligheten att ha liksom självkänslan av sitt hår. Om personen vill, det är väl självklart någonstans kan jag tycker.

  8. Dan Eriksson

    Ja, alltså anledningen till att jag pratar håravfall med dig, det är inte för att jag själv börjar bli orolig. Det har jag varit länge. Utan att Mira Klang publicerade en krönika, på Riks hemsida där hon skriver om Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för könsdysfori. Ja, det finns sådana. Och där alltså hennes krönika heter ju "Staten betalar mäns peruker – men inte cancersjukas". Och hon skriver ju, det är såklart allt en gripande artikel. Vi båda två har ju följt Miras kamp, mot cancern sedan hon, för hon har ju fört den i offentligheten så att säga. Eftersom att hon har varit en offentlig debattör, och från att hon blev diagnostiserad och sen, ja hela kampen där och nu tills nyligen då blivit friskförklarad.

  9. Magnus Söderman

    Precis.

  10. Dan Eriksson

    Så det är ju en krönika som så klart griper tag eftersom att det finns en personlig klangbotten i det.

  11. Magnus Söderman

    Nej men absolut gör det. Och den liksom tar ju fram i ljuset också saker som vi kanske sällan pratar om eller skriver om – om vi tittar till den svenska oppositionen. Den är ju väldigt fokuserad på invandring, migration, säkerhet och liknande. Sådana här frågor lyfts ju på tok för sällan och det finns väldigt mycket att titta närmare på. Jag bara noterar liksom efter att jag läste henne så gjorde jag lite efterforskningar. Hon fokuserar ju på peruken och det är klart att hon gör det. Framför allt efter den berättelsen hon har själv om sitt eget hår och hur det är att förlora det och så vidare. Och så tittar jag på vad de här rekommendationerna egentligen omfattar förutom peruk. Och det är ju inte bara peruk, Dan, som skattemedlen ska gå till när det kommer till transpersoner. Som för vissa har en bekräftad. Nej, det har de inte alls. Transpersoner helt enkelt.

  12. Dan Eriksson

    Ja, nej utan de här kan man ju få även så långt innan man har fått diagnos så att säga.

  13. Magnus Söderman

    Precis, för att underlätta och hjälpa. Och det är ju som sagt inte bara peruk, utan det är ju en binder som jag vill minnas man använder för att binda brösten så att de, eh, någonting. Och det är väl för åt andra hållet då så att säga. Tucker kan man få.

  14. Dan Eriksson

    Ja plattar till brösten ja precis.

  15. Magnus Söderman

    Platta till brösten, ja precis. Du kan få en tucker som gör någonting annat.

  16. Dan Eriksson

    Plattar till, plattar till penis.

  17. Magnus Söderman

    Okej, penisprotes kan du få.

  18. Dan Eriksson

    Det är motsatsen till tucker.

  19. Magnus Söderman

    Du kan få en packer.

  20. Dan Eriksson

    Det är väl typ samma sak som penisprotes va?

  21. Magnus Söderman

    Jag vet inte, den är något dyrare såg jag.

  22. Dan Eriksson

    Okej.

  23. Magnus Söderman

    750 kronor.

  24. Dan Eriksson

    Jag såg också att de byter den två, alltså en, de har två gånger om året.

  25. Magnus Söderman

    Du kan f... Ja.

  26. Dan Eriksson

    Alltså en gång om året byter man den. Två gånger får man nämligen bidrag för den. Tänk dig att gå med en suspensoar i sex månader. Nu kanske de tvättar den emellan i och för sig, men ändå, det kändes bara otrevligt.

  27. Magnus Söderman

    Ja men och det här är då en totalkostnad, beräknad årlig produktkostnad för hela riket tycker Socialstyrelsen landar på en sådär 4,5 miljoner kronor och går ut med en rekommendation då till regionerna att det här ska, det här ska införas. Och det gör man, vilket också gör det hela intressant. Man gör det utan att överhuvudtaget kunna bekräfta att det på något sätt hjälper. Det finns alltså inte någon effekt bevisad genom studier att det spelar roll.

  28. Dan Eriksson

    Nej, man har väl gjort den här enkäten då.

  29. Magnus Söderman

    Ja men precis.

  30. Dan Eriksson

    Där man har frågat då människor som är inne i den här vården. Skulle ni vilja ha peruk? Skulle ni tycka att det hjälper?

  31. Magnus Söderman

    Ja.

  32. Dan Eriksson

    Och då såg jag här att man hade frågat hundra personer någonting. Femtiofyra utav dem hade svarat. Utav de femtiofyra tyckte nittioåtta procent att peruk var en jättebra idé. Jättekonstigt. Alltså ska man fråga kannibaler om människokött är gott? Och så utifrån det ska man servera människa. Obs, inga andra jämförelser, men jag bara undrar, det är en väldigt underlig.

  33. Magnus Söderman

    Nej.

  34. Dan Eriksson

    Jag vet att det här är en metod som liksom är godkänd i Sverige som alltså, det är ett sätt att mäta vad man kan göra. Det intressanta här är ju att man faktiskt då uppgraderar den här prioriteten. Man har alltså tio graders skala och så har man då uppgraderat det här till prioritet två baserat på den här enkäten. Och prioritet två är alltså näst högsta. Det ja...

  35. Magnus Söderman

    Ja, precis. Och då ska vi förstå att, då ska vi förstå att det är huggsexa om pengar i regionerna. Och huggsexa om pengar från statsbidrag, till regionerna, bland annat för den här typen utav kostnader. För det är inte bara, det är inte bara sådana här saker då som regionerna ska kunna stå för och hjälpa till med, utan det är ju allt möjligt från kryckor och käppar och rullstolar och all möjlig, alla möjliga hjälpmedel till människor som är sjuka och som inte klarar av vardagen. Och jag tycker faktiskt att man måste här göra det som Socialstyrelsen uppenbarligen inte gör. Och det är faktiskt att skilja på sånt som behövs, nästan existentiellt för en människa i nån form av liksom nöd, det vill säga en sjukdom eller en skada som gör att såhär: "Nej men jag måste ha den här typen av säng." Eller "jag måste ha den här permobilen" eller vad det nu kan vara för nånting. Att jämföra, att, alltså fräckheten, jag använder ordet fräckhet och nån form av liksom, alltså det är ogint att såhär, ja men vi jämställer då en människa utan diagnos som kanske vill byta kön någon gång i framtiden, ska kunna då få en massa saker som hjälp.

  36. Magnus Söderman

    Och det ligger inga kostnadsförslag fram utifrån hur mycket, alltså om regionerna. Regionerna, det står ju regionerna fritt att ta ut avgifter naturligtvis. Det här är inte beslutat utan rekommendationer. Så exakt vart det landar vet vi inte. Men det spelar ingen roll. Minsta form av skattefinansiering till den typen när det finns då människor som inte kan få hjälp för att de inte har råd eller möjlighet för att man prioriterar på det sättet. Det är ju, det är upprörande på så många sätt.

  37. Dan Eriksson

    Ja, jag vet inte om jag tycker att det är så upprörande. Alltså det är upprörande prioriteringarna. Men samtidigt dysfori, i det här fallet då könsdysfori. Om man kan bevisa att det liksom lindras de psykiska problemen, självmordsfrekvens och så vidare, utav den typen av hjälpmedel. Då ser jag inte det som konstigare än att vi ger andra typer av hjälpmedel. Vi har ju andra typer av kroppsdysfori, alltså anorexi till exempel, och liknande, där människor får oerhört mycket hjälp för att komma till rätta med det här.

  38. Magnus Söderman

    Ja, men då pratar vi en diagnos att det finns en diagnos.

  39. Dan Eriksson

    Ja, precis.

  40. Magnus Söderman

    Att ha...

  41. Dan Eriksson

    Här är det ju då i väntan på diagnos och så vidare som man kan få de här så kallade hjälpmedlen. Jag tror att, problemet ligger väl inte i att, alltså om de här sakerna hjälper, det här vet jag inte. Alltså det är en stor asterisk här.

  42. Magnus Söderman

    Nej, och det vet inte Socialstyrelsen heller.

  43. Dan Eriksson

    Nej, men om de här sakerna hjälper så är väl inte problemet att man, att det är en del utav försäkringen som vi tvingas betala med hot om att annars sitter i fängelse. Vilket ju blir, det händer i slutändan. Eller åtminstone så tar de allt du äger om du inte betalar för den där försäkringen.

  44. Magnus Söderman

    Ja, precis.

  45. Dan Eriksson

    Om du inte betalar din skatt.

  46. Magnus Söderman

    Precis, bara så du är tydlig med att du menar skatteupptaget från staten.

  47. Dan Eriksson

    Precis, och en del utav det är ju det som då går till den här tvångsförsäkringen.

  48. Magnus Söderman

    Ja.

  49. Dan Eriksson

    Eftersom att i Sverige kan du inte avsäga dig den allmänna försäkringen och ta en privat försäkring eftersom att vi är ett fritt land.

  50. Magnus Söderman

    Precis.

  51. Dan Eriksson

    Nej men, och att om man då har en konstaterad eller till och med under utredning tycker jag, psykisk. Och det är här man också behöver komma då till att dysfori, vi pratar alltså då om en, jag vet inte vad det medicinska termen är, men det är liksom en, inte en psykisk sjukdom, men det är ju någon typ av liksom mental. Alltså man pratar ju om det här bara som en identitet och någonting man, du vet såhär läggning eller sådär. Men får man faktiskt medicinsk behandling för det, då är det ju en, kanske inte en sjukdom då, men en störning eller en liksom... Och jag har inget problem om man pratar om det så. Alltså könsdysfori är något som finns på riktigt.

  52. Magnus Söderman

    Absolut.

  53. Dan Eriksson

    Precis som andra typer utav dysfori. Och

  54. Magnus Söderman

    Ja, men här måste vi göra skillnad.

  55. Dan Eriksson

    Ja men, ja men det orättvisa hamnar väl i okej, men varför prioriteras det här högre än liksom andra saker? Och det blir alltid ett problem här för att, till exempel så finns ju här då att manligt hårbortfall om du är transkvinna kallas det va? Alltså du är född som man men du känner att du är kvinna. Du har inte genomgått någon sådan här transition som det kallas. Det kan då om du har könsdysfori, alltså om du anser dig vara en kvinna i en manskropp, ge dig rätt till peruk. Det hårbortfallet i sig. Men manligt hårbortfall,

  56. Magnus Söderman

    Just det

  57. Dan Eriksson

    Om du identifierar dig som man, kan inte ge dig rätt till peruk.

  58. Magnus Söderman

    Nej och det är ju här det finns en aktivistisk och politisk aspekt utav hur man uppenbarligen arbetar och tänker. Det behöver nödvändigtvis inte vara, uppenbart ens för de inblandade på Socialstyrelsen. Men zeitgeisten är sådan. Och då faller man in i de mönstren som har etablerats av ett samhälle i stort. Där det här är betydligt mer ömmande skäl än vad det är då för en man som tappar håret. Eller för den delen säkerligen erektionsproblem eller annat där också läkemedlen kan vara svindyra, inte nödvändigtvis ingår i högkostnadsskydd. Och annat sånt här som man skjuter på. Man nedprioriterar, som du sa, det här är upprioriterat till en tvåa. Det är högt prioriterat. Det är väldigt högt prioriterat. Och det är ju där det kommer in en bias utifrån, liksom hur man har-- hur debatten har förts under ett årtionde nu. Och det är naturligtvis det absolut, mest liksom upprörande i det hela.

  59. Magnus Söderman

    För som sagt, här handlar det om människor som är på väg att få den här diagnosen. Det handlar ju inte om vem som helst som bara känner att man är född i fel kropp. Alltså det här är inte-- det här ska i vart fall inte röra subkulturen transor, utan det här ska röra den medicinska, den medicinska liksom delen utav det som vi båda då konstaterar naturligtvis är sann.

  60. Dan Eriksson

    Men Mira tar ju upp då, hon bodde ju i Norge under den tiden då hon fick behandling och att där fick hon ju rätt till peruk och sådär. Jag tittar lite på det. Man måste ju ha klart för sig också att i Norge, det har ju med ålder att göra. Är du under 30 så får du det här stödet. Det anses väl kanske då inte att när du, när du har fyllt 30 är du ändå förbrukad som kvinna och behöver inte vara vacker. Kanske norrmännen tänker.

  61. Magnus Söderman

    Möjligt.

  62. Dan Eriksson

    Jag vet inte hur liksom...

  63. Magnus Söderman

    Möjligt. Jag kan tänka mig att de tänker så, norrbaggarna.

  64. Dan Eriksson

    Ja, men jag vet inte varför liksom en kvinna som är 33 inte ska få den, det stödet. Men så är det i Norge. I Sverige har du ju, vad jag kan hitta hos regionerna, så det räknas ju då som kortvarigt hårbortfall. Eftersom att tanken är att det ska komma tillbaka efter att behandlingen är färdig och så vidare. Och då har du ju rätt till, oavsett om du är gammal eller ung, har du rätt till stöd för peruk. Det är lite olika belopp mellan 3 000 och 7 000, vilket enligt Mira och det är säkert sant inte alls räcker till, framför allt inte till de bättre perukerna. Och här kan man ju då egentligen bara se hur kan liksom samhället göra mer för att göra den här jobbiga tiden, så, liksom så lite jobbig som möjligt för den som drabbas. Men du sa någonting intressant i början som jag reagerade på. Det här med att vi i oppositionen är dåliga på att prata om det här. Vi pratar bara om invandring och så vidare. Men är det inte också intressant att den första gången vi pratar om cancervården mer eller mindre, det är när vi ska liksom peka på transor?

  65. Magnus Söderman

    Jo men så klart, så klart. Och det visar ju återigen på... Såhär kan det också vara. Det finns en orsak till att alternativmedia inte skriver om sånt som andra skriver om. Alltså det finns en orsak till att vi inte rapporterar om senaste olyckan på E20 eller andra liknande saker. För att vi är fortfarande naturligtvis en, vi har ett särintresse. Vi är bevakare utav den, alltså det svenska folket, den svenska, liksom det är ju det som är vår grund någonstans och även att koppla in till det då en traditionell syn då, konservativ eller vad du vill. Och då blir det ju naturligtvis så att vi hamnar här för att det finns också en tydlig, en, ett tydligt vi och ett dem någonstans här. Vilket också är viktigt för oss att just som du gjorde här konstatera att vi inte på något sätt faktiskt förnekar könsdysfori som ett problem för människor. Men då ska det också vara ett problem för människor och inte ses som en alternativ livsstil som bara är liksom oproblematisk. Så att

  66. Dan Eriksson

    Nej, och det här rör ju faktiskt inom vården.

  67. Magnus Söderman

    Det är helt klart så.

  68. Dan Eriksson

    Det här är inte liksom peruker som står liksom till allmän användning i RFSL:s lokaler.

  69. Magnus Söderman

    Ja. Nej.

  70. Dan Eriksson

    Så att jag tycker ibland, jag förstår liksom jämförelsen och det blir konstigt när bara för att du har då könsdysfori, även om den inte ens är konstaterad, så får du ett kanske då större stöd för att det räknas som långvarigt hårbortfall än vad du får som cancerpatient för det räknas som kortvarigt hårbortfall. Och det är ju liksom galet i sig. Men den större frågan här är ju, för det här handlar ju liksom i budgetsammanhang om små potatis. Även om liksom så klart varje krona räknas. Men liksom för hela riket så räknar man peruker här i de här fallen då för 617 500. Det täcker knappt en undersköterskelön med arbetsgivaravgifter och så vidare. Så att... Men det finns ju en liksom, det finns betydligt större poster i budgeten att ställa det här emot. Liksom tolkkostnader, i vården var någonting vi pratade om privat här för några dagar sedan. Vad liksom, vad det går på och varför svenskar ska betala för liksom utlänningars tolk i vården och så.

  71. Dan Eriksson

    Det hade vi kunnat prata om men också liksom synen på, människor. Och jag tycker att en sak som Mira tar upp i sin krönika som jag nästan reagerar ännu mer på. Det är ju hur den svenska sjukvården missade hennes sjukdom och att den upptäcktes först i Norge. Jag har ju haft liknande upplevelser när jag flyttade till Tyskland. Jag hade problem med ett knä och i Sverige så var det liksom, ja, du kanske kan få någon operation om nio månader om det ens behövs. Vi ska göra någon prövning och sådär. Jag kom till Tyskland. På fredagen var jag hos läkaren, på måndagen opererades jag.

  72. Magnus Söderman

    Ja precis, jag har en annan sån där intressant sak i hur prio-, hur man prioriterar är ju. Och det här är också ett, det är inte, det är inte jag själv, men en närstående som efter förlossning hade, nu kommer jag inte ihåg vad det heter nu igen. Det här, åderbråck heter det. Och i benen och ganska kraftiga sådana som svenskt läk-- svensk sjukvård sa att det där är liksom, det där har bara att göra med utseende. Det är ingenting vi bryr oss om, det är ingenting och du kan få hjälp med. Det utvecklades ju ganska, utvecklades sedermera till en blodpropp. Och tysk sjukvård behandlade blodproppen och sen sa de: "Varför i hela fridens namn går du runt med det här? Det här är ju som en, liksom en bomb beredd att explodera." Och hänvisade då till vad svensk sjukvård sa. De bara skakade på huvudet och så bokade de in och tog bort de här sakerna i benen så att liksom ordningen blev återställd. Så det finns ju något, det finns ju någonting som inte stämmer i svensk sjukvård. Och jag tittar ju också på den här myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Alltså de som bestämmer hur, alltså de bestämmer vilka mediciner som ska ligga under högkostnadsskydd. Och där finns det ju tydliga exempel på hur medicin för prostata, somliga ALS-mediciner, cancermediciner och liknande.

  73. Magnus Söderman

    Man anser att nej men att förlänga livet på en gubbe i ett år är inte, det är inte, det är inte lönt det. Är du för gammal så ska du inte få leva det där sista året för då medicinen är för dyr. Och det där går igen. Jag förstår att man måste göra avvägningar. Absolut förstår jag det. Jag förstår att man måste prioritera. Jag förstår att vissa människor i samhället de facto är mindre värda än andra utifrån samhällsnytta och hur många år de har kvar i liv och så vidare. Alltså, så funkar ett samhälle. Men det finns någonting som inte stämmer. Och när man ser då hur … För jag hävdar att det finns en aktivistisk ådra i detta. Det finns någon form utav liksom samhällssyn som har smittat av sig till att det här ska vara en prioritet två. Medans annat som jag kan se större, alltså som jag tycker helt enkelt borde vara mer prioriterat, inte är det. Det finns någonting som klingar illa helt enkelt.

  74. Du har lyssnat på Eriksson och Söderman, en podcast från Vårdkasen. Varje tisdag klockan sju sänder vi live och fler samtal och artiklar hittar du på vårdkasen.se. Där kan du också bli medlem och stötta arbetet.

Dela

Laddar kommentarer…