Carl XVI Gustaf blev kung i ett Sverige som förändrade monarkin

Carl XVI Gustaf blev kung den 15 september

På Helsingborgs lasarett avled Gustaf VI Adolf den 15 september 1973. Hans sonson Carl Gustaf blev då Sveriges konung. Han behövde varken invänta en omröstning eller genomgå en kröning för att efterträda sin farfar. Genom tronföljden hade Sverige en ny statschef redan innan de offentliga ceremonierna började.

Gustaf VI Adolf hade burit valspråket ”Plikten framför allt”. Han hade ägnat stort intresse åt kultur och fullgjort sitt ämbete med den återhållsamhet som den parlamentariska ordningen krävde. Sonsonen skulle fortsätta inom samma dynasti, huset Bernadotte, men under andra konstitutionella villkor. Vid dödsfallet gällde fortfarande den äldre regeringsformen. Politikerna hade ännu inte fullbordat bytet.

En tronföljare som förlorade sin far

Carl Gustaf föddes på Haga slott den 30 april 1946, som son till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla. I januari följande år omkom fadern i en flygolycka vid Köpenhamns flygplats. Den blivande kungen fick växa upp utan honom, tillsammans med sin mor och fyra äldre systrar.

När Gustaf V dog 1950 blev farfadern Gustaf VI Adolf kung och Carl Gustaf kronprins. Redan som barn hade han alltså en bestämd framtida uppgift. Hans väg till tronen gick förbi den far som annars hade stått närmast att efterträda Gustaf VI Adolf.

Familjens förluster hör till bakgrunden för tronskiftet 1973. Carl Gustaf efterträdde en farfar som både varit kung under hans uppväxt och företrätt den äldre generationen inom familjen. För honom sammanföll ett dödsfall i familjen med tillträdet till landets högsta ämbete.

Utbildningen inför kungens uppgift

Kronprinsen tog studenten i Sigtuna 1966 och påbörjade därefter sin militära utbildning. Han deltog i en jordenruntseglats med HMS Älvsnabben och fick utbildning inom flottan, armén och flygvapnet. Vid Uppsala universitet studerade han senare bland annat historia, statskunskap och ekonomi.

Förberedelserna omfattade också besök hos LO, Arbetsgivareföreningen, departement, banker och industrier. Vid FN-delegationen i New York och ambassaden i London fick han inblick i utrikesförvaltningen. Utbildarna förberedde honom för att möta människor och företräda landet, med kunskap om det samhälle som han skulle representera.

Vid trontillträdet hade Carl Gustaf därför fått flera års riktad utbildning. Däremot saknade han farfaderns långa erfarenhet av ämbetets vardag. Som ung statschef måste han skaffa sig den genom arbetet.

Konungaförsäkran den 19 september

Fyra dagar efter tronskiftet, den 19 september, avlade kungen sin konungaförsäkran inför regeringen på Stockholms slott. Justitieminister Lennart Geijer förestavade försäkran. Kungen meddelade sitt konunganamn, sin titel och sitt valspråk.

Han angav ”min konungatitel: Sveriges Konung”, enligt Kungahusets återgivning. Farfadern hade burit den längre titeln Sveriges, Götes och Vendes konung. Carl XVI Gustaf valde ”För Sverige – i tiden” som valspråk.

Därefter framträdde han i Rikssalen inför riksdagen, diplomatiska kåren och andra företrädare för det offentliga Sverige. Från drottning Kristinas silvertron höll han ett minnestal över sin farfar. Han förenade därmed en äldre svensk ceremoni med sitt framträdande som landets nye kung. Någon kröning genomförde han inte; även de två föregående kungarna hade avstått från den.

Grundlagen gav monarken andra uppgifter

Redan i mars 1973 hade regeringen lagt fram propositionen om en ny regeringsform. Där beskrev den statschefen som en symbol för riket med representativa uppgifter. Talmannen skulle föreslå statsminister inför riksdagen. Regeringen skulle avgöra regeringsärendena vid egna sammanträden.

Förslaget innehöll en särskild hänsyn till den gamle kungen: förändringarna av statschefens befogenheter skulle inte träda i kraft så länge Gustaf VI Adolf regerade. Hans död gjorde att Carl XVI Gustaf blev den kung som fick genomföra övergången.

Politikerna skrev alltså om ämbetets villkor kring tiden för tronskiftet. Den nya regeringsformen började tillämpas den 1 januari 1975. Fram till dess ledde Carl XVI Gustaf, enligt den äldre ordningen, veckovisa konseljer med regeringen. Förändringen gällde formella befogenheter i ett land där parlamentariskt styre redan var etablerat.

Kungen skulle företräda hela landet

Carl XVI Gustaf började också resa genom Sverige. I mars 1974 inledde han sin eriksgata i Jämtland, det landskap vars hertigtitel han hade fått vid födseln. Samma höst gjorde han sitt första statsbesök som kung, hos Olav V i Norge.

Politikerna hade behållit den ärftliga monarkin men begränsat statschefens uppgifter. Kungen skulle företräda Sverige utan att vara partiledare eller regeringschef. Genom besök, ceremonier och möten med människor fick han göra den rollen begriplig i vardagen.

Tronskiftet den 15 september 1973 innebar därför både ett generationsskifte inom kungafamiljen och början på ett nytt arbete. Carl XVI Gustaf skulle upprätthålla en gammal svensk institution sedan riksdagen skrivit bort dess återstående formella regeringsmakt.