Vilhelm Moberg skrev Sverige underifrån

I Mobergs böcker måste jorden brytas, barnen mättas och skulderna betalas. Socknen håller människor samman, medan havet skiljer utvandraren från hembygden. Staten betraktade han med misstro. Folket, språket och den enskildes frihet höll han fast vid.

Vilhelm Moberg föddes i ett soldattorp i Småland

Karl Artur Vilhelm Moberg växte upp i Algutsboda socken i sydöstra Småland. Fadern Karl Gottfrid var indelt soldat. Modern Ida Charlotta kom från en bondefamilj i trakten. Familjen levde först i soldattorpet och flyttade 1907 till moderns släktgård i Moshultamåla.

Skolgången omfattade bara några månader om året. Resten av tiden behövdes barnens arbete. Vilhelm hjälpte till i jordbruket och bar ved vid Modala glasbruk. Han läste på egen hand och sökte sig vidare genom folkhögskola, journalistik och tidningsarbete.

Den erfarenheten följde honom genom hela författarskapet. Arbetet i hans böcker är aldrig en bakgrundskuliss. Ved ska bäras, stenar brytas, åkrar sås och skulder betalas. Den som saknar egen jord eller pengar är beroende av husbonden, länsmannen och prästen.

Raskens gjorde soldattorpet till svensk litteratur

Efter flera år som journalist och dramatiker fick Moberg sitt stora genombrott med Raskens 1927. Romanen följer den indelte soldaten Gustav Rask och hans hustru Ida genom arbete, äktenskap och fattigdom i 1800-talets Småland.

Moberg hämtade miljön från sin fars värld. Han skildrar indelningsverket genom torpet, uniformen, befälet och den familj som måste få jorden att bära sig när soldaten kallas bort.

Raskens gav plats åt människor som sällan fick bära en stor roman. De var inga prydliga representanter för allmogen. De kunde vara hårda, fåfänga, trofasta, grälsjuka och uthålliga. Moberg gjorde dem till handlande människor med egna begär och domar.

Rid i natt blev ett angrepp på svensk eftergift

När Tyskland ockuperade Danmark och Norge 1940 låg kriget runt Sveriges gränser. Regeringen gjorde eftergifter för att hålla landet utanför striderna. Moberg ansåg att försiktigheten hotade att bli underkastelse.

Han svarade med Rid i natt! 1941. Romanen utspelar sig i 1600-talets Småland. Bönderna i Brändebol tvingas utföra dagsverken åt den tyske godsägaren Bartold Klewen. Ragnar Svedje vägrar acceptera krav som strider mot lag och rätt och drivs på flykt.

Den historiska förklädnaden lurade ingen. Romanen handlade om lydnad inför en främmande makt och om priset för att låta rädslan styra. När berättelsen sattes upp på Dramaten ändrades ordet ”tysk” till ”främmande”. Även den lilla ändringen visade hur nära Moberg hade träffat samtidens nerv.

Utvandrarna skildrade uppbrottet från Sverige

Mobergs största arbete började med Utvandrarna 1949 och fortsatte genom Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. De fyra romanerna följer sexton människor som lämnar Ljuders socken för Nordamerika.

Karl Oskar och Kristina bryter upp efter missväxt, hunger och utslitning. Danjel flyr religiöst förtryck. Robert vill undan drängtjänsten och det gamla samhällets begränsningar. Ulrika lämnar en bygd som har dömt henne men fortsätter att bära dess språk och minnen.

Moberg reste till USA 1948. Han talade med svenskamerikaner, läste emigrantbrev och gamla tidningar och sökte i arkiv. I Minnesota fann han bonden Andrew Petersons dagböcker, som gav honom praktiska detaljer om nybyggarnas arbete och vardag.

Serien rymmer nöden i Sverige och möjligheterna i Amerika. Uppbrottet skär samtidigt av utvandrarna från gravar, gårdar, släktingar och ett språk som barnen gradvis förlorar. Den nya jorden ger frihet och kräver ett högt pris.

Moberg litade mer på folket än på staten

Samma konflikt drev Moberg utanför skönlitteraturen. Han bekämpade nazismen och kommunismen, angrep den svenska eftergiftspolitiken och gav sig in i Kejne- och Haijbyaffärerna när han ansåg att myndigheter skyddade varandra.

Ordet vänskapskorruption förknippas med hans offentliga strider under 1950-talet. Han använde sin ställning som författare till att granska ämbetsmän, poliser, domare och politiker. Ibland drev stridslusten honom för långt. Han kunde låsa sig vid sin egen tolkning och vägrade gärna lämna en konflikt när andra ansåg saken avslutad.

Moberg var också republikan. Han hade inget tålamod med tanken att nationell lojalitet krävde vördnad för kungahuset eller staten. För honom låg Sverige hos människorna som brukade jorden, talade språket, skapade lagarna och bar följderna när makthavarna misslyckades.

Vilhelm Mobergs svenska historia berättades för folket

Den hållningen fick sin tydligaste form i Min svenska historia, berättad för folket. Moberg planerade fyra delar men hann ge ut två, 1970 och 1971. Han ville flytta blicken från hov och ämbetsverk till bönder, soldater och kvinnor.

Resultatet hade brister. Historiker har kritiserat urvalet och källhanteringen, och även Moberg fastnade stundtals hos de kungar och stormän som han ville tränga undan. Projektets fråga behåller ändå sin kraft: Vems erfarenheter räknas när ett folk berättar sin historia?

Den som vill lära känna Moberg bör börja med Raskens, fortsätta med Rid i natt! och sedan läsa utvandrarserien. Böckerna för läsaren från soldattorpet och den småländska jorden till upproret mot överheten och emigrantens saknad efter landet han lämnade.