Örebro 1810: Sverige väljer Bernadotte
En fransk marskalk gick från outsider till svensk tronföljare
Den 30 juli 1810 öppnades en urtima riksdag i Örebro. Sverige hade förlorat ett krig, avsatt en dynasti och sett den nye kronprinsen dö. Riksdagens uppgift var att välja vem som skulle ta över efter den barnlöse Karl XIII.
Den väntade vinnaren var en dansk hertig. Tre veckor senare undertecknade drygt 400 svenska riksdagsmän i stället valakten för Jean Baptiste Bernadotte, en fransk revolutionssoldat som hade blivit en av Napoleons marskalkar.
Sverige efter förlusten av Finland
Finska kriget 1808–1809 slutade med att Sverige förlorade Finland till Ryssland. Misslyckandet fällde Gustav IV Adolf, som greps och avsattes i mars 1809.
Riksdagen valde hans farbror Karl XIII till kung och antog en ny regeringsform. Kungen var 60 år gammal, sjuklig och saknade barn. En ny dynasti måste skapas genom ett politiskt beslut.
Valet föll först på den danske prinsen Christian August av Augustenburg. Han antog namnet Karl August och kom till Sverige som tronföljare i början av 1810.
Den 28 maj föll Karl August plötsligt av sin häst på Kvidinge hed och dog av slaganfall. Rykten om förgiftning spreds genom landet. Tre veckor senare lynchades riksmarskalken Axel von Fersen av en folkmassa i Stockholm efter att ha pekats ut utan bevis.
Sverige stod åter utan tronföljare. Regeringens förstahandsval blev den döde kronprinsens bror, hertig Fredrik Kristian av Augustenburg.
Carl Otto Mörner tar ett eget initiativ
Löjtnanten Carl Otto Mörner reste till Paris som svensk regeringskurir. Hans uppdrag var knutet till den danske kandidaten, men Mörner hade en annan idé: Sverige borde värva en av Napoleons marskalkar.
Den 25 juni fick han träffa Jean Baptiste Bernadotte, furste av Ponte Corvo. Mörner frågade om marskalken ville bli svensk tronföljare. Bernadotte tog saken under övervägande.
Mörner handlade utan ett formellt uppdrag att erbjuda tronen. Berättelsen om den ensamme löjtnanten som valde Sveriges kungahus är ändå förenklad. Generalen Fabian Wrede, konsuln Elof Signeul och flera franskvänliga svenska ämbetsmän hjälpte till att göra kandidaturen trovärdig.
Bernadotte hade dessutom mött svenska officerare tidigare. Efter intagandet av Lübeck 1806 behandlade han en tillfångatagen svensk styrka med uppmärksammad artighet. Några av dessa kontakter fick senare betydelse i Sverige.
Riksdagen samlas i Örebro
Den 30 juli öppnades riksdagen högtidligt i Örebro. Adel, präster, borgare och bönder samlades för att lösa tronföljden. I den lilla staden blev logi, mat och arbetsrum en del av rikspolitikens praktiska problem.
Bernadotte var ännu en osannolik kandidat. Den 10 augusti föredrog majoriteten i det hemliga utskottet Fredrik Kristian av Augustenburg. Inte en enda ledamot reserverade sig till förmån för fransmannen.
Ett porträtt av Bernadotte som fransk marskalk cirkulerade bland riksdagsmännen. Kopparsticket hade gjorts av Pierre Michel Alix efter Hilaire le Drus teckning och blev känt som Örebroporträttet.
Bilden presenterade en militär med både revolutionens och det franska kejsardömets auktoritet. Men ett porträtt räckte inte för att vända ett tronföljarval.
Bernadottes sändebud vänder valet
Den 11 augusti kom den svensk-franske köpmannen Jean Antoine Fournier till Örebro som Bernadottes företrädare. Han hade en rekommendation från Elof Signeul och började bearbeta regering och riksdagsmän.
Fournier beskrev Bernadotte som en förmögen marskalk med internationella förbindelser. Han talade om kapital till den svenska statskassan, uppgörelser om svenska fordringar i Frankrike och möjligheten att få stöd av Napoleon.
Det sista påståendet var avgörande men osäkert. Napoleon hade inte gjort Bernadotte till sin kandidat. Kejsaren motsatte sig inte projektet, men hade heller inte pekat ut marskalken som det självklara svenska valet.
Svenska beslutsfattare ville ändå se en möjlighet. Efter förlusten av Finland sökte de militär erfarenhet, pengar och en förbindelse med Europas mäktigaste stat. Den danske hertigens dynastiska närhet vägde plötsligt lättare än Bernadottes politiska och militära kapital.
Den 21 augusti väljer ständerna Bernadotte
Regeringen lade fram Bernadotte som kandidat. Den 21 augusti valdes han med acklamation i alla fyra stånden. Örebro stadsarkivs valakt bär underskrifter från drygt 400 riksdagsmän.
Det var inget folkval i modern mening. Adeln, prästerna, borgarna och bönderna företrädde sina stånd enligt den tidens riksdagssystem. Valet fick ändå en bred formell förankring i det svenska politiska samhälle som existerade 1810.
Den 26 september fastställdes den nya successionsordningen. Den gav Bernadottes manliga efterkommande arvsrätt till den svenska tronen.
Bernadotte antog den evangelisk-lutherska läran och steg i land i Helsingborg den 20 oktober. Den 5 november adopterade Karl XIII honom under namnet Karl Johan.
Sveriges nye kronprins väljer Sverige
Många riksdagsmän hade valt Bernadotte i hopp om franskt stöd. Den förväntningen fick kort liv. Som svensk kronprins började Karl Johan snart driva en politik som gick emot Napoleon.
Han blev rikets faktiske ledare, slöt sig till koalitionen mot Frankrike och förde 1813 svenska soldater mot sin tidigare kejsare. Året därpå drev han igenom unionen med Norge.
När Karl XIII dog 1818 blev den franske advokatskrivaren och revolutionssoldaten kung Karl XIV Johan. Han regerade till 1844.
Örebroriksdagen valde inte en representant för franska intressen. Den valde en utländsk militär vars erfarenhet bedömdes kunna återupprätta den svenska staten. Bernadotte svarade genom att göra Sveriges intressen till grunden för sin egen makt.
Ätten Bernadotte sitter fortfarande på Sveriges tron. Vägen dit började formellt när riksdagen öppnades i Örebro den 30 juli 1810.