Mats Kettilmundsson tar rikets ledning
När kronan svek måste riket ändå styras
Den 27 juni 1318 framträder Mats Kettilmundsson som drots i källorna. Sverige hade skakats av Nyköpings gästabud, där kung Birger Magnusson fängslade sina bröder hertig Erik och hertig Valdemar. När kungamakten hade brutit förtroendet behövde riket en annan ordning.
Svensk medeltid var inte ett tomrum före den moderna staten. Den hade råd, landskap, stormän, biskopar, lagar, våldsmakt och politiska former som kunde bära landet genom kris. Mats Kettilmundsson blev en av de män som visade hur den ordningen fungerade när kronans bärare själv blev problemet.
I Skara samlades makten runt en ny praktisk ledning.
Vem var Mats Kettilmundsson
Mats Kettilmundsson, även kallad Mathias Kettilmundsson, var riddare, riksråd, drots och senare rikshövitsman. Han hade redan före 1318 rört sig nära hertig Erik och hertig Valdemar och hörde till deras främsta män.
Svenskt biografiskt lexikon lyfter fram honom som en av de ledande aktörerna efter hertigarnas testamente den 18 januari 1318. När hertigarna satt fängslade hade de utsett stormän och biskopar till testamentsexekutorer. Mats stod främst bland de världsliga männen. Därmed fick han en politisk roll som sträckte sig längre än personlig lojalitet.
Han blev inte ledare därför att riket saknade män. Han blev ledare därför att riket behövde en man som kunde samla våldsmakt, förtroende och politisk riktning.
Efter Nyköpings gästabud behövde riket ledning
Nyköpings gästabud i december 1317 bröt sönder Birger Magnussons kungamakt. Kungen hade bjudit sina bröder till försoning, fängslat dem och låtit dem dö i fångenskap. Händelsen skapade en moralisk och politisk kris. En kung kunde bära kronan och ändå förlora rätten att leda.
SBL skriver att Mats Kettilmundsson enligt Erikskrönikan samlade västgötarna till uppror när budet om hertigarnas fångenskap kom. Andra hertiganhängare samlade smålänningar och upplänningar. Resningen visar att medeltidens Sverige reagerade genom fler krafter än hovintriger. Landskap, råd och väpnade följen kunde mobiliseras när kungamakten gick över gränsen.
Här ligger datumets tyngd. Den 27 juni handlar inte om en ämbetstitel i ensamhet, utan om ett rike som sökte fungerande ledning när legitimiteten hade gått förlorad.
Vad hände i Skara 1318
SBL återger att Mats Kettilmundsson enligt Erikskrönikan fick sin ställning bekräftad vid ett möte i Skara vid midsommartiden 1318. Där ska hertiginnornas råd ha valt honom till drots och ”förman”. SBL bedömer valet till drots som riktigt eftersom han första gången nämns som drots i ett brev av den 27 juni.
Titeln rikshövitsman, `capitaneus Sveciae`, kan SBL belägga först 1319. Den politiska kärnan står kvar. Sommaren 1318 hade Mats blivit den man som bar rikets praktiska ledning i upprorets mest avgörande fas.
Skara var en passande plats. Västergötland hade burit äldre svensk kungatradition, lag och kyrklig makt. När herrar och råd samlades där efter Nyköpings gästabud rörde de sig inte i ett administrativt vakuum. De använde de platser och former där svensk makt redan hade språk, minne och tyngd.
Från kris till ny kungamakt
Mats Kettilmundssons roll slutade inte i Skara. Han ledde strid, förhandlade, pressade Birger Magnusson och arbetade för att hertig Eriks son Magnus Eriksson skulle få kronan. År 1319 valdes den unge Magnus till kung i Sverige.
Den 27 juni 1318 står därför mellan sammanbrott och återuppbyggnad. Birgers kungamakt föll därför att han hade förstört det förtroende som kronan vilade på. Den nya ordningen växte fram genom män som kunde agera innan allt var färdigskrivet i formella dokument.
Den 27 juni minns vi därför Mats Kettilmundsson och en äldre svensk lärdom: symboler räcker inte för att hålla ett rike vid liv. Ansvariga män måste ta ledning, samla kraft och göra ordning möjlig igen.