Slaget vid Ölands södra udde
Utanför Öland, 1 juni 1676.
Det svenska flaggskeppet Kronan går under i början av slaget vid Ölands södra udde. Ett av stormaktstidens största örlogsskepp kantrar, krutmagasinet antänds och över 800 människor försvinner i djupet. Nederlaget ger Danmark och Nederländerna sjöherravälde i södra Östersjön och öppnar vägen för den danska landstigningen i Skåne.
Östersjön som krigets centrum
Skånska kriget handlade inte bara om slagfält på land. Danmark ville ta tillbaka Skåne, Halland och Blekinge, de östdanska landskap som Sverige vunnit genom freden i Roskilde 1658. För att göra det behövde Kristian V föra över en armé till Skåne. Sverige behövde samma hav för att undsätta sina nordtyska besittningar och hålla kriget borta från egen mark.
Den 1 juni möttes flottorna utanför Ölands östra kust. På den allierade sidan stod en dansk-nederländsk flotta under Cornelis Tromp och Niels Juel. På svensk sida förde riksamiralen Lorentz Creutz befäl över flottan från Kronan.
Kronan var byggd för att visa och utöva makt. Hon sjösattes 1668, byggdes vid Stockholms skeppsgård och hörde till världens största krigsfartyg. Kalmar läns museum beskriver henne som ett av 1600-talets mäktigaste örlogsskepp. Ombord fanns hundratals sjömän och soldater, tunga kanoner, krigskassa, privata ägodelar och hela den svenska flottans prestige.
Katastrofen i vändningen
När flottorna gick mot varandra blåste det hårt. Svenskarna försökte hålla linjen och söka bättre läge längs Ölandskusten. Vid middagstid gavs signalen att vända och möta fienden. Kronan påbörjade manövern utan att skeppet var säkrat för den.
Vittnesmål från efteråt pekar på flera fel samtidigt: för mycket segel, öppna kanonportar och kanoner som inte var fastsurrade. Kronan krängde, tog in vatten genom de nedre portarna och kantrade. När elden nådde krutförrådet sprängdes skeppet sönder.
Riksamiralen Lorentz Creutz dog tillsammans med nästan hela besättningen. Förlusten var inte bara materiell. I ett ögonblick förlorade Sverige sitt största skepp, flottans överbefälhavare och ordningen i slaglinjen.
Den danska och nederländska flottan utnyttjade förvirringen. Amiral Claas Uggla på Svärdet blev omringad, sköts sönder och dog när hans fartyg gick under. Resten av den svenska flottan flydde. Slaget slutade med minst 1 400 svenska döda, flera sänkta och erövrade fartyg, och ett nederlag som fick följder långt bortom vrakplatsen.
Vägen till Skåne öppnas
Efter Öland kunde Danmark agera. Den 29 juni 1676 landsteg omkring 14 500 danska soldater vid Råå söder om Helsingborg. Skåne blev krigets huvudscen, med Lund, Halmstad och Landskrona som blodiga fortsättningar.
Kronans undergång visar hur snabbt en stormakt kan förlora kontrollen när prestige, dålig organisation och brist på sjövan ledning möter hårt väder och en skicklig fiende. Senare forskning har varit försiktig med att lägga allt på Creutz person. Problemet låg också i flottans organisation och i en befälskultur där börd kunde väga tyngre än sjökunskap.
År 1980 återfann Anders Franzén Kronan. Sedan dess har marinarkeologerna bärgat tiotusentals föremål, kanoner och skatter ur vraket. Kalmar läns museum beskriver Kronan som en av Sveriges största marina katastrofer och ett av Östersjöns viktigaste vrakfynd.
Den 1 juni 1676 blev Östersjön inte en gräns runt Sverige, utan den väg fienden behövde. Kronan sjönk först. Sedan kom kriget till Skåne.